Ja, var ska man börja?

Min största utmaning i projektet TREDJE RUMMET blir att skapa förutsättningar för pedagogerna att göra barnen aktiva. Jag vill skapa en rörelse från barnen, vidare genom pedagogerna, till nätverket(en) där processen drivs framåt och tillbaka igen. Det hade varit så enkelt att bara köra på och med hjälp av de erfarenheter jag har och ganska snabbt hade jag nog kunnat bygga upp en plats som hade funkat bra för våra förskolor. Men det är inte det jag ska göra, det är något annat. Jag ska leda en process där vi tillsammans gör detta. Då gäller det att fundera på var man ska börja. Imorgon har vi vårt första möte 2018 med gruppen för Hållbar utveckling på Uddareds och Hästhagens förskolor.

Pedagogerna i gruppen har fått i uppgift att ta med sig fem stycken saker/material som barnen använder i förskolan till mötet. Varför då kanske ni undrar?

Jo, för jag är ute efter att bygga ett förhållningssätt för oss alla, både stora och små. Jag vill att vi ska bli uppmärksamma på vad vi har runtomkring oss. För jag tror att det här projektet kommer handla om saker, i alla fall till en början….

När jag började arbeta i mitt kollegie på Bild och visuell kultur (BVK) för drygt ett och ett halvt år sedan så kom jag redan i första kursen jag skulle hålla snabbt i kontakt med en bok som jag kom att älska. Det var Keri Smiths ”How to be an explorer of the world-portable art life museum”som jag bland annat har inspirerats av i min föreläsning ”Varje barns rätt till sitt eget sätt” när jag skrivit avslutningstexten:

Boken är en handbok i att undersöka världen, att bli mer uppmärksam på det som finns runtomkring oss. Den är handskriven och illustrerad med hjälp av klottriga små ritningar och fotografier och varje uppslag är som ett uppslag ur en anteckningsbok där författaren har dokumenterat omvärlden. Keri Smith kopplar till livet som konstnär och reflekterar kring att all konst egentligen börjar med att samla, att se på sin omvärld och samla intryck, upplevelser, saker, antingen fysiska eller i sitt minne för att sedan sortera, kategorisera och organisera på olika sätt för att undersöka sin omvärld. Det handlar alltså om att träna sin uppmärksamhet. Med konkreta råd och tips samt uppdrag (assignments) så bjuder författaren in oss till att börja undersöka vår omvärld.

YOU ARE AN EXPLORER.

YOUR MISSION IS TO DOCUMENT AND OBSERVE THE WORLD

AROUND YOU AS IF YOU´VE NEVER SEEN IT BEFORE.

TAKE NOTES. COLLECT THINGS YOU FIND ON YOUR TRAVELS.

DOCUMENT YOUR FINDINGS. NOTICE PATTERNS. COPY, TRACE.

FOCUS ON ONE THING AT A TIME. RECORD WHAT YOUR ARE DRAWN TO.

ur boken HOW TO BE AN EXPLORER OF THE WORLD av Keri Smith

Sedan fortsätter äventyret med uppdrag som handlar om allt från att lägga märke till saker runt omkring dig och göra en lista på tio saker som du inte sett direkt till att hitta på berättelser om vad sakerna gör när det inte finns människor runtomkring eller att göra en skulptur med grejerna det du kan hitta på den plats du befinner dig. Boken tar dig ut på uppdrag precis där du befinner dig eller genom att locka ut dig i en offentlig miljö. Uppdragen är uppfunna av Keri eller lånade av olika konstnärer och tänkare.

Jag är övertygad om att vårt förhållningssätt till omvärlden påverkar vårt sätt att förstå och lära oss saker. Om vi blir tränade i att bli mer uppmärksamma så utmanar vi också oss själva genom att möta de saker/individer/miljöer vi uppmärksammar. Ett nyfiket och utforskande förhållningssätt behöver tränas, utmanas och byggas, och hållas vid liv det är inte självklart utan ett ständigt pågående arbete.

Med inspiration från boken blir mitt förslag till gruppen att vi ger möjlighet till pedagoger och barn att genomföra denna typ av uppdrag. Först genom att fundera kring hur man kan se på omvärlden, vad man behöver ha för glasögon på sig, sedan genom att vi formar uppdrag som passar vår riktning med projektet och lämnar dem till pedagogerna för att undersöka verksamheten igenom. Pedagogerna får i uppgift att forma uppdrag för barnen (med hjälp av oss?) eller så får vi alla samma uppdrag. (Uppdragen kan i förlängningen också gå till föräldrar, ledningsgrupper, kommunen, företagen eller vart det nu visar sig att de behöver gå.) Tillsammans kan vi sedan börja undersöka vår omvärld med fokus på material alla tillsammans, kanske med lite olika fokus, kanske inte….det återstår att se.

Genom de olika uppdragen kan vi sedan inventera verksamhetens tankar och idéer om material, miljöer, hållbarhet och kreativitet. Vi kan få förslag på saker som behövs, som kan utvecklas, som kan uppmärksammas och som vi kan bygga vidare på. Tanken med Hållbar utvecklingsgruppen (fortsättningsvis kallad HU-gruppen) från min sida är att den ska fungera som en nätverkshub där frågor, idéer och tankar kommer in och bearbetas på olika sätt- sorteras, fokuseras, utvecklas o.s.v. för att bollas tillbaka till verksamheten på olika sätt. Pedagogisk dokumentation (för barnen och pedagogerna fokus barnens utforskanden) och aktionsforskning (för pedagogerna fokus verksamhetsutveckling) kommer vara våra sätt att dokumentera och driva processerna vidare.

Idé om att hämta inspiration från Keris bok kommer att utvecklas i möte med HB-gruppen. I min presentation av idén finns tomma slides där vi fyller på med tankar som inte jag kunnat tänka. Jag står ju fortfarande lite bredvid verksamheten och kommer göra ett bra tag till innan jag lärt känna den. Vi kommer hitta fler ingångar tillsammans och knyta samman dem med projekt som förskolorna redan har igång med barnen, allt för att skapa mening för de som ska bli engagerade av dem. Vad som händer vidare återstår att se….och jag ser fram emot imorgon!