In i miljön, i miljön, ut från miljön-små handlingar som stöttar hållbarhet

Gott Nytt Förskoleår!

Så här den första söndagen på det nya året vill jag inleda bloggserien på fyra inlägg om pedagogisk miljö med att titta på den osynliga miljön-förhållningssätt till och i våra pedagogiska miljöer.

När vi dekonstruerat våra miljöer är ofta det första vi gör att bygga om den fysiska synliga miljön. Vi byter ut material, gör nya platser, förändrar erbjudanden. Sen försöker vi förstå allt det nya tillsammans med barnen och kollegorna. Beroende på hur mycket vi arbetat med pedagogiska miljöer förut så har vi olika sätt att förhålla oss i dem. Olika osynliga miljöer där våra normer och värden speglas i sättet på vilka miljöer och material kan och får användas och hur vi tar hand om dem. Hur omsätter vi värden som solidaritet, demokrati och hållbarhet i vårt dagliga arbete med våra pedagogiska miljöer? Hur leder vi ett sådant arbete och fostrar oss själva och barnen i förhållande till miljö och material? Små handlingar bygger stora strukturer. I det tillsynes lilla växer stora värden och normer fram.

Under hösten har vi byggt om och utvecklat många av våra miljöer på förskolorna och på Tredje Rummet och vi har använt oss av lite olika strategier för att få arbetet att fungera. I det arbete jag har handlett har vi i år utgått från att bygga ett förhållningssätt till befintliga miljöer före vi har gjort några fysiska förändringar. Det är med utgångspunkt i hur arbetet med hur Tredje Rummet har byggts (läs mer om det här) och fokuserar på att göra tillsammans, arbeta med lösa material och återanvända så mycket som möjligt.

Två torg har vi börjat bygga fram under hösten, båda för de yngre barnen 1-3åringar. Ett på Blåsippans förskola och ett på Smörblommans förskola. På båda dessa platser har vi börjat med den osynliga miljön. Vi har utgått ifrån en tillsynes enkel strategi i tre delar; in i miljön, i miljön och ut ur miljön. I dessa fall har miljön varit torgen men i arbetet med dessa har förhållningssättet spridit sig till andra miljöer på avdelningarna också. Så vad går det ut på? Jo, följande:

In i miljön

När vi ska gå in i en miljö förbereder vi barnen och oss själva redan innan vi kliver in. Läraren förbereder genom att sätta tonen. Det innebär att sätta en stämning för oss allihop. Vad behöver vi ha för stämning med oss in idag? Vilken känsla ska vi tillsammans skapa? Det kan betyda att vi samlas vid dörren in till torget, prata med varandra om att vi ska gå in på torget, att vi ska möta barnen från grannavdelningen där, om vad som finns att göra där idag.

Hur vi vuxna pratar med barnen och med varandra också för den delen) har avgörande betydelse. Tänker vi på vad vi kommunicerar med vår kropp, vår blick, vår röst? Vi kan säga en sak med våra ord men vårt tempo, vår blick vår ton kan säga något helt motsatt. Hur använder vi oss av alla våra sätt att kommunicera? Om vi till exempel plockar ner tonläget, talar med mjuk röst, gör det spännande gör att vi skapar samma stämning hos barnen. Vi skapar liknande förväntningar hos alla och också ansvar och trygghet i att vi tillsammans gör detta.

I denna förberedelse har vi också möjlighet att möta de olika barnen som är tillsammans i gruppen idag, de som har stor energi, de som behöver extra närhet, de som har många frågor, de som behöver extra fokus eller vad som är behoven just nu. En liten stund kan vi se dem före vi startar vår stund tillsammans och ge var och en av oss en god chans till en bra start in. Har vi en grupp som är ovan vid den miljön vi ska in i, ska möta andra barn från andra avdelningar eller har ett nytt material eller en utmaning att presentera kanske vi också behöver ge dem en startpunkt inne i miljön- vi samlas på den gröna mattan så ser vi vad vi kan göra idag.

Att förbereda och inte bara släppa in (eller ut) en grupp vind för våg är en förutsättning för oss alla, stora som små att känna oss trygga tillsammans och i det vi ska göra. Det ger oss en gemensam startpunkt, skapar fokus på det vi har framför oss och ger de ramar vi behöver för att vara kreativa och fria däri. Att förbereda för att gå in i miljöer kan vi göra var som helst, på gården, i byggrummet, i ateljén, var som. Vad blir det för skillnad? Prova!

I miljön

När vi som lärare är i miljöerna behöver vi ha två perspektiv levande samtidigt- i leken/utforskandet med barnen OCH överblick över hela miljön. Vi behöver sprida ut oss i miljöerna och hellre ha ett par fasta punkter där vi är mest än att springa runt. Runtspringande vuxna är en stor och yvig rörelse och ger samma effekt hos barnen. Särskilt med de yngsta. Kan ni vuxna vara fasta punkter är det lättare för barnen att hitta er om de behöver. Bestäm en person som är mer mobil om det behövs. Fokus på att minimera rörelse gör all skillnad. Det sänker tempot, det skapar fokus. Är du den enda vuxna med din grupp så se till att vara så när barnens höjd som möjligt. Använd dig av rullpall så du kan förflytta dig på en låg nivå. Har du en stor yta att vara på är också rullpall bra för förflyttning.

Tillsammans med barnen är vi i leken/utforskandet med de som vi har närmat oss. Vi stöttar med material och idéer, hjälper samarbetet och förhandlandet. När barnen går mellan miljöerna är det också vårt jobb att stötta barnen att ta hand om det de lämnar. Att förhandla kring vad som kan förflyttas, vad som kan lämnas, hur vi lämnar miljöerna till de andra barnen. När vi är mitt i lek och utforskanden är det helt naturligt att det är rörigare i miljöerna, att material förflyttas och till och med att möbler förflyttas ibland om det behövs. Detta sker dock genom förhandlande mellan barn och pedagoger och även barnen emellan (med blick, kropp, ljud, ord). Vi försöker att alltid uppmuntra barnen att ställa tillbaka material när de lämnar en plats, inte plocka ner utan mer plocka ordning så det är inbjudande för nästa barn som kommer. Vi vuxna håller också ordning under tiden. Genom att medvetet lugna och styra upp fokuset, skapa erbjudanden i miljöerna; genom att sortera rätt, lägga tillbaka, göra iordning så använder vi miljön aktivt som vårt arbetsmaterial. Med detta förhållningssätt håller vi också miljö och material i gott skick för oss alla under tiden vi håller på.

Ut ur miljön

När vi ska avsluta en stund tillsammans i en viss miljö (i detta fall torget) är det viktigt att tillsammans ta ansvar för att lämna den till andra på ett inbjudande sätt. Därför ser vi alltid till att ha omkring tio minuter före vi ska lämna till att plocka iordning det vi använt och göra fint för andra som kommer efter oss. Det behöver inte betyda att göra allt rent och undanstoppat utan kan hellre betyda att bjuda in andra till byggen, lekar och idéer som står kvar och kan inspirera dem. Det viktiga är att ta hand om platsen där vi varit. Att se till att de material som inte används är tillbaka på sin plats. De vuxna har yttersta ansvaret så om de glömmer att ge barnen tid och stöd för detta så är det de vuxna som måste se till att platsen är i gott skick för nästa möte med barnen. Har vi tagit hand om miljö och material under tiden för vår lek/utforskande så har vi också mindre att göra när vi väl ska avsluta.

I arbetet med att ta hand om våra gemensamma miljöer och material lär vi oss att de är oss till låns, att vi behöver ta hand om dem för att de ska hålla och finnas kvar, att vi delar dem med andra. Detta ger oss möjlighet att öva på aspekter av hållbarhet- ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det är av största vikt för att fostra oss alla, stora och små i att verka mer hållbart och mer tillsammans och hur vi tar hand om, respekterar och värnar vår gemensamma miljö är en stor del av detta.

När detta fungerar (och ja, det funkar med de allra yngsta också) så bygger vi ett system som kan flyttas till alla våra olika miljöer och som görs på samma sätt i alla grupper vilket ger oss möjlighet att låta barnen växa med ansvaret, låta de vuxna ha en gemensam förståelse för hur de pedagogiska miljöerna ska tas omhand och det blir lättare för alla att möta nya miljöer/material när vi behöver bygga om.

Förhållningssätt Pedagogisk miljö Uncategorized

6 kommentarer Lämna en kommentar

  1. Så tänkvärt! Omsorgen om material gör ju att vi skapar en relation till dem. Signalerar att vi bryr oss. Omtanken om de små viktiga detaljerna som gör sån skillnad har du lyft fram så bra. I Sinneslabbet hade jag introduktion fortlöpande för alla pedagoger om förhållningssätt o material för att de skulle få använda lärmiljön. Det var väldigt effektivt!

    Gillad av 1 person

  2. Tack Eva! Ja! Det måste börja där för alla små som stora. Vi glömmer så lätt att detta är grunden i ett demokratiskt och hållbart sammanhang. Att vara omtänksam om både människa och material. 🌱

    Gilla

  3. Så tänkvärda ord….perfekt att ta med till både förskolan som helhet och det lilla arbetslaget på avdelningen.
    Många goda tankar vi kan reflektera kring nu när en ny termin startar!
    Tack för att du delar med dig. 🤗

    Gilla

    • Tack för att du läser och fortsätter dela! Ja, vi måste se till att etablera och hålla de grundläggande förhållningssätten levande i vår praktik. Det är det allt annat står och faller med. Lycka till i ert arbete!

      Gilla

  4. Så bra och tänkvärt. Precis vad vi reflekterar över och behöver arbeta med. Kommer absolut ha med det i vårt utvecklingsarbete och dela dina tankar vidare. Tack för att du delar. 😃

    Gilla

  5. Så tänkvärt och bra! Kommer ha med det i vårt fortsatta utvecklingsarbete på vår förskola och dela dina tankar. Tack för att du delar och inspirerar. 😃

    Gilla

Lämna ett svar till Linda Linder Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: