Hållbara lärmiljöer- att använda det vi har!

Under hösten har jag följt ett förändringsarbete kring ett torg för de allra yngsta barnen. Pedagogerna kring torget, som arbetar i ett storarbetslag i två avdelningar med 1 och 2 åringar, har under föregående år utmanat sig själva att arbeta mer med återbrukat material. De har på sina två avdelningar som är spegelvända med torget på mitten använt sig av varsitt rum som de har utarbetat med mer okonventionella material. De har bland annat arbetat med tråd och tygremsor samt kartonger av olika slag. De mer traditionella lekmiljöerna har fått flytta in på torget eftersom det är de material som pedagogerna tyckt att barnen har bäst koll på själva. De återbrukade materialen har fått ett eget rum som också har kunnat stängas vid behov. Pedagogerna har med hjälp av de återbrukade materialen sett nya utforskanden hos barnen, längre lekande och större samarbetande. De upplever också att materialen inte kodar barnen i att göra könsstereotypa val och att leken på dessa sätt blir mer jämlik. Flera av pedagogerna har sett att de själva fått nya roller tillsammans med barnen där de som vuxna blivit mer nyfikna på vad barnen gör med materialen och att de genom att följa barns utforskaden och sedan utmana dem vidare har de lärt sig mycket om hur de kan utveckla sin undervisning och vilka typer av ledare de är bland barnen.

Så kom vi då till det året när pedagoggruppen ville fortsätta utveckla sina miljöer i samma anda och nu ville ta sig an det där gemensamma torget. De tyckte det var tråkigt där, bara en massa kodade plastleksaker och de hade stora planer för hur de ville förändra. De började med att observera barnen, vad var det egentligen de gjorde därinne på torget. En pedagog från varje avdelning tog varsin mindre barngrupp och möttes på torget under ett par veckor för att titta närmare på vad barnen gjorde där. Jag fick höra om detta och blev nyfiken. Jag hade sett barnen leka i miljöerna pedagogerna hade byggt upp på avdelningarna med det återbrukade materialet, sett den pågående leken, hur den utvecklades och hur barnens lek aldrig ville ta slut. Jag gillade det jag såg där men liksom pedagogerna gillade jag inte det material jag såg på torget. Så jag frågade om jag kunde få följa arbetet och det fick jag gärna. Ett spännande arbete där vi snart fick snart ändra oss allihop och som ni läste delar av i förra inlägget på Kullerbyttan

Jag satt på torget under två förmiddagspass tillsammans med barn och pedagoger. Jag såg barnen leka och jag hörde vad pedagogerna hade för planer. Min första reflektion var att barnen lekte väldigt mycket på torget. De hade liksom hela tiden något på gång. Jag sa det till pedagogerna och de sa

”Hrm, jo. Det är sant. Barnen leker mycket här inne. Det gör de. De gillar cafét och de gillar bussen” 

Efter dessa två tillfällen sa jag: Ni kanske inte kommer gilla detta, för jag vet att ni gärna vill göra om, men jag tänker att vi inte ska ändra något än, vi ska jobba med det vi har. Tillsammans kunde vi snart konstatera att det fanns en hel del grejer på det ”tråkiga torget” som barnen gillade. Vissa saker mer än andra. Vissa saker som de hela tiden återkom till, men vad var det barnen egentligen gjorde med grejerna? När vi började spana mer nära på vad barnen gjorde med materialen på torgen såg vi flera saker än vi sett förut. (Läs mer i inlägget Vad gör barnen egentligen med materialet?) Hur skulle vi då gå tillväga för att börja bygga torget? Vi köpte inte in någonting. Istället använde vi oss av det vi redan hade. Här tre saker som fungerade bra för oss och som kan vara en idé för er:

Inventera och tänk på okonventionell användning

Dra ut allt material ni har och började sortera det. Titta på grejerna på nya sätt, vad skulle vi kunna ha dem till. Prova dem! Vad kan ni samla själva och tillsammans med barnen? Mycket grejer slängs direkt. Vad av det kan ni använda? Lägg till i miljöerna beroende på vad materialen har för kvaliteter för det ni sett återkomma i barnens utforskanden. Titta på era miljöer ur ett helhetsperspektiv. Fundera på vad ni har i vilka rum, var de olika materialen/miljöerna kan passa bäst och komplettera varandra. Hur kan ni få det att fungera i alla miljöerna. Sortera upp material som blir över (om det blir något över) så ni vet vad ni har för framtida behov. Om ni har möjlighet att köpa, tänk på att det ni köper ska kunna användas på så många olika sätt som möjligt, så gör ni hållbara inköp som varar år efter år och kan passa i barnens alla lekar och utforskanden.

Ta hjälp av färger och ljus

När ni inventerar kolla också på möbler mattor tyger osv som ni har i alla rum. Se till att föra ihop de saker som har samma färger. Se till att ha de ljusa möblerna på ett ställe, de mörkare på ett, de röda sakerna på ett, de blåa på ett och så vidare. Tänk samma med materialen. Vi behöver inte kasta fram alla olika klossar. Vi kan välja ut två färger som går bra ihop med resten av miljön. Hur går de ihop med omgivningen där de är? Med hyllan, golvet, mattan… En massa olika färger stökar till miljöerna och att bara sortera upp beroende på vad vi har för typ av möbler, mattor och inredning gör stor skillnad. Sätt ljusare möbler nära fönster (om ni behöver ha några möbler där) och mörkare längre in i rummen. De ljusa möblerna reflekterar ljuset. Det går att göra mycket med lite. Har vi inga pengar så finns det ändå mycket vi kan göra om vi använder oss av dessa sätt att se på miljöerna.

Byt och låna

Om du har kollegor och arbetar på en större förskola är du lyckligt lottad. Du kan byta och låna material med/av dem. Här en är fin hållbarhetsfaktor som är en tillgång för alla. Byt möbler så att de som fungerar ihop är ihop. Titta på hur barnens miljöer ska utvecklas om ni arbetar åldersindelat, eller mellan yngre och äldre barn, vilka material behövs bäst när? Ofta när vi tar helhetsgrepp såhär blir miljöerna mycket mer likvärdiga. Här gäller inte mitt och mina utan vårt och våra. Är ni en mindre förskola, hitta nätverk för detta!

Kan kännas självklart men att börja här gör stor skillnad. Vi behöver inte mer grejer. Snarare mindre och bättre utvalt. Vi måste sluta tänka- om vi bara hade så…Det stämmer inte. Vi är i en kultur som har präglat oss med att vi ska köpa nytt. Allt görs hela tiden om för att vi ska tro att det behövs bytas ut. Frågan är hur vi kan göra smarta och hållbara val. Om vi ska kunna arbeta med barnen i ett sammanhang som genererar hållbar utveckling så måste vi börja med att göra hållbart, inte bara prata. Inte köpa in en massa nyproducerat material (som ofta ska likna ReMida-material, alltså återbrukat material som blivit över i produktion hos företag) och fylla våra miljöer till bredden med. Istället behöver vi återbruka, återanvända, återvinna, skapa själva och göra tillsammans för att inte hamna i en slängkultur där allt som förut var slängs bort och ersätt med nytt. De val vi en gång gjort måste vi hitta nya lösningar för i en ny tid med nya behov. Det är vår skyldighet.