PEDAGOGISKA KULLERBYTTAN

NUfiken på TID

Jag fick en fråga via ett meddelade på instagram av en följare som undrade om jag skrivit om tid någon gång. Jag letade i huvudet men kunde inte komma på att jag skrivit specifikt om tid. Hur kommer det sig, kan en ju undra, när just tid som faktor är ett så oerhört omtalat, beskyllt, önskat och ibland närmast oförståelig inslag i vårt arbete? Jag blev såklart nyfiken (jag råkade först skriva nufiken på mobilen, vilket roligt och viktigt ord hann jag tänka före jag ändra). Vad undrade hen om, kring just tid? Vad hade hen för frågor? Jag frågade såklart och fick tillbaka ett batteri med frågor och funderingar:

”Vem ska vara var, när och varför?
Har tid i olika uppgifter olika värde? Är det mer värt att vara med barnen än att planera/dokumentera/arbeta för organisationen?
Tid för barnen? Vad används den till? Vem leds den av?
När är tid mellan vuxna okey och när är det inte okey? Vad innehåller tid mellan vuxna?
Hur kan en tänka ”rättvist” om tid? Har alla ”rätt” till tid utanför barngrupp/i undervisning/på möten? Är det en rättighet för alla pedagoger att kunna ”gå ifrån” för tid för barnen? Eller en skyldighet, ett ansvar, som man inte kan avsäga sig och har en förväntan kopplad till sig? Måste det finnas en förväntan kopplad till all tid vi är i förskolan? Finns det tid då man kan ”slappna av”? Hur delar vi in dagen? Vem ska bedriva undervisning när? När bedrivs undervisning? ”

Frågor från min följare

I dessa frågor finns många olika perspektiv att ta. Det finns barnens, familjernas, förskollärarnas, barnskötarnas, förskoleassistenternas, specialpedagogernas, pedagogistornas, ateljeristornas, rektorernas, samhällets. Det finns rättsliga, fackliga, mänskliga, institutionella osv osv skäl till det ena eller det andra.

När det gäller tiden är det egentligen väldigt lite som inte är tolkningsbart. Tiden i sig upplevs olika för olika människor. Människor har olika tempo i sina kroppar, när någon tycker sig ha all tid i världen ser en annan tiden som kort. När någon hinner göra fyra grejer hinner en annan göra en. Tid är både extremt konkret men också vansinnigt abstrakt. Har du tänkt på upplevelsen av tid någon gång?

För mig är förhållandet till och användningen av tid som allt annat -ett val. Vad väljer vi att lägga tid på och varför? Hur använder vi tiden, blir medvetna om den och vad vi gör med den? Hur resonerar vi om tid på sätt som gynnar oss? Hur låter vi tiden vi har faktiskt har bli en resurs? Jag tänker skriva några inlägg om detta ur olika aspekter. Kanske kan vi få till en dialog oss emellan om tiden vi aldrig har eller alltid har, får eller tar? Frågan är om du har tid att vara med?

Vad tänker du om tid i relation till förskolans utbildning och verksamhet?

Hur ser och känner du inför begreppet tid i ditt liv?

Svar

  1. Zerrin ucar profilbild
    Zerrin ucar

    I relation till förskolans utbildning och verksamhet upplever jag ibland att tiden fördelas eller satts av ledningen onödig för saker som inte gynnar barnen egentligen. Att pedagoger skickas runt till olika möte för att representera förskolan eller utbildningar som stannar oftast bara hos den individen för det finns inte tillräckligt med tid och utrymme för kollegialt lärande.
    Tiden är knapp och dyrbar inte bara verksamheten, utan överallt och vi glömmer bort det viktigaste när vi diskuterar hur vi njuttjar tiden. Man har fokus på längden att man inte hinner med den korta stunden istället för att fokusera på det man har och kan, vad kan jag göra i den korta men dyrbara tiden, hur kan jag påverka med det lilla?
    Mycket kan också bero på att man vill göra mycket på kort tid men hittar inte riktigt vägar att gå till. Lätt att gå vilse bland ansvarsområden, förväntningar från chefen, vårdnadshavarna, barnen och kollegor att man hamnar i en ond cirkel och ser bara allt negativa.. Ledningen har stort ansvar för att tydliggöra vem gör vad, när och hur för att också begripliggöra tidsfördrlningen som lätt upplevs orättvisst fördelad mellan förskollärare och barnskötarna. Att våga diskutera och frågasätta med en positiv inställning kan vara första steget att börja tänka på tid eller planera varför ska vi sätta tid, för vem och när det behövs, med vad och hur vi ska fylla den med. När man höjer medvetenheten hos alla inblandade så höjs automatisk kvaliteten på tiden också tycker jag.

    Kul att ta del av dina och andras tankar och upplevelser om tid och ser fram emot det 😊
    Hälsningar/Zerrin

    Gillad av 2 personer

    Svara
    1. Linda Linder profilbild
      Linda Linder

      Viktiga aspekter du lyfter! Det finns mycket i begreppet tid som jag tror vi sällan tänker på. Jag håller med dig att det är ledningens ansvar att se till att förhandla med pedagogerna om hur mötestid/utvecklingstid/reflektionstid/planeringstid blir meningsfull och värdefull. Denna tid ska inte finnas för att det är så vi gör utan för att den påverkar kvaliteten i verksamheten. Jag jobbar i en organisation där vi vänt möteskulturen från ett nödvändigt ont, eller i bästa fall för några som tycker om möten, till att alla vill gå och känner meningsfullhet i de möten vi har. Det avgörande här är flera olika saker: att mötena är direkt kopplade till det vi gör just nu i utbildningen med barnen, att vi själva har förstått att vi också behöver utvecklas, att vi vill känna oss som en enhet och är nyfikna på varandra, att vi har tydliga roller av ledare som är med och påverkar innehåll och tempo. Det går att göra en miljon olika saker med tiden. Frågan blir varför vi gör det vi gör?

      Gillad av 1 person

      Svara
  2. Vivianne Rundberg Nilsson profilbild
    Vivianne Rundberg Nilsson

    Jag har funderat mycket på det där med tid och varför det så ofta upplevs som en bristvara. Jag tänker att när den upplevs som en bristvara bottnar det ofta i någon form av stress eller upplevt krav inför olika arbetsuppgifter i förskolan. Ibland kan det också höra samman med hur jag väljer att förvalta den tid jag har. Ex det här med reflektion och planerings tid. Många tycker att den är för kort. Men om tiden som är satt går till att hämta kaffe, prata lite med kollegan eller fasta i en diskussion utan lösning då räcker inte tiden till. Men här finns ett val för varje individ och ett ansvar för det uppdrag vi har i förskolan. Eller om det upplevs som att vi aldrig hinner planera undervisning eller dokumentera den så behöver vi fundera över hur och vad det är vi ska göra och när. Jag vet inte om jag inbillar mig men jag tycker mig se ett mönster i att förskollärare som äger läroplanens förhållningssätt i hela sin kropp och sitt agerande i mötet med barnen upplever en mindre tidsbrist, att förskollärare som ur sin ryggsäck kan packa upp undervisning och utforskande när det än behövs, som i hela sin dialog och samspel med barnen tar tillvara på reflektion och dokumentation upplever en mindre tidsbrist. Det är som att den kunskapen och den tryggheten gör något med tiden och hur vi ser på den. Ibland tänker jag också att synen på tid hänger ihop med den syn på barn, lärande och kunskap jag har. Sen är det som du skriver oerhört komplext då vi alla har olika energier och tempo i våra kroppar. Och det kan stressa på olika håll både långsamhet och snabbhet.

    I min syn på tid tänker jag att vi alltid behöver fundera på över vad vi väljer att lägga vår tid på, vad vi fokuserar på och hur väl vi väljer att ta tillvara på. Tänk om vi såg på tid i förskolan som att den går så snabbt för vi har så roligt… vad skulle hända med upplevelsen av tid då?

    Gillad av 2 personer

    Svara
    1. Linda Linder profilbild
      Linda Linder

      Intressant! Tiden går fort när en har roligt. Ibland tänker jag också på barnens tempo kontra vuxnas tempo. Det är ett annat tempo. När jag varit sjuk och ska tillbaka till jobbet så krävs det mycket bättre grundstatus i kroppen för mig än vad det gör för någon som sitter vid en dator. Min vän brukar säga -Linda, du ska kunna dammsuga hela huset utan att bli svettig innan du kommer tillbaka ☺️Det ligger ändå något i det där. Jag tänker att våra olika grundtempon påverkar vår upplevelse av förskolans tempo och genererar hur vi mår i den kontexten.

      Gillad av 1 person

      Svara
  3. Stina Bergman profilbild
    Stina Bergman

    Kul att bli utmanad att tänka om tid. Jag förlorade mig en stund i massor av aspekter i ämnet, högt och lågt, spretigt och omöjligt att omfatta bara sådär. Väljer till slut bara tre ord som kommer till mig rakt utifrån de frågor som personen ställt till dig och det som jag utifrån min tolkning anar bakom frågeställningarna.

    Organisation
    Rättvisa
    Respekt

    Hoppas fler vill tycka o tänka här.

    Gillad av 2 personer

    Svara
    1. Emma Ericsson profilbild
      Emma Ericsson

      Hej håller med dig, det är många olika aspekter att ta i beaktning. Håller med dig också om de olika begrepp som du lyfter ut, som centrala att ha med sig när man tänker kring tid. Dock drar jag mig för begreppet ”rättvisa”. Hur vi använder oss av tiden på förskolan, hur vi väljer att organisera oss, kan inte självklart bli ”rättvist”. Det är inte rimligt att det kan vara utgångspunkten. Och rättvist iså fall för vem? Oss vuxna eller barnen? rättvist tänker jag också att det utgår ifrån att något inte är åtråvärt, något som är mer och mindre värt

      Gillad av 1 person

      Svara
      1. Linda Linder profilbild
        Linda Linder

        Det är ju inte mina frågor utan frågor från min följare och som du ser så har jag inte börjat besvara dem än. ❤️Rättvist tycker jag som du ör ett svårt ord. Vad är det ens? Men som min följare frågar finns det många som både utrycker och tänker så i förskolan. Jag vill gärna skriva mer om det så meta kommer 🤗

        Gillad av 1 person

    2. Linda Linder profilbild
      Linda Linder

      Förhandling och meningsskapande skulle jag vilka lägga till Stins ☺️

      Gilla

      Svara
  4. Victoria Malmgren profilbild
    Victoria Malmgren

    Barnfri tid är ett konstigt begrepp. All tid ska gynna barnen. Att vara ” barnfri” i en verksamhet för barn är inte någonslags rätt eller självändamål. Jag har varit på arbetsplatser där ” rätten” till barnfri tid styrs av någonslags rättvisa. Sen är tid för reflektion så oerhört viktig för kvalitet – men jag har också suttit i så många ” blaj”möten där en borde resa på sig och fråga ” gynnar detta barnen” för mig äger barnen tiden. All tid utanför barngruppen ska generera något till barnen. Och msn måste väga kostnad (tid) mot utfall… dvs gynnar det att jag sitter och laminerar sjuttielva bilder eller kostar det min närvaro ? Sen är vi en verksamhet som egentligen är så lite tidstyrd men av tradition så otroligt tidstyrd. Tror vi behöver tänka kring tid och äga vår tid. Vem ” bestämmer” över vår och barnens tid?

    Gillad av 2 personer

    Svara
    1. Linda Linder profilbild
      Linda Linder

      Det finns många saker som görs på vuxentid som egentligen skulle göras med barnen. Vuxentiden ska användas till sådant som inte kan göras med barnen och som behöver göras med andra vuxna. Möten kan aldrig vara ingormation, då kan en lika gärna maila. Ska man mötas måste det ha betydelse att just de människorna som är på mötet är där. Vad får de lov att bidra med? Alla möten ska dessutom generera saker rakt in i barnens utbildning och i vår undervisning. Då blir möten viktiga på riktigt. 💚

      Gillad av 1 person

      Svara
  5. Reija profilbild
    Reija

    Så intressant fråga och talande för komplexiteten och mångfalden av synsätt inom vårt yrke. Jag tycker också att tid är ett relativt begrepp. Jag ser all tid vi har på förskolan som värdefull. Det finns liksom inte något som är viktigare än annat. För mig handlar det mer om vad vi gör under den tid vi är på förskolan. Vi har tiden, dvs. vi har makt över vad vi väljer att göra. Om vi har en grundpedagogik och ett reflekterande förhållningssätt så kan vi som Vivianne säger komma långt utan att behöva ges tid av någon utomstående. Vi har den tiden vi har och vad vi gör av den ligger på vårt ansvar. Det är vår arbetsuppgift att använda den så att utbildning och lärande sker i varje stund. Därmed inte sagt att jag inte skulle vilja ha mer reflektionstid med kollegor men samtidigt tror jag att vi kan använda även den tiden klokt. Jag ser framemot att läsa mer 😊.

    Gillad av 3 personer

    Svara
    1. Linda Linder profilbild
      Linda Linder

      Jag tänker som du att vi behöver använda tiden klokt och jobba med vad det betyder. Jag tror inte på att effektivisera då saker tar den tid de tar. Utvecklandet av ansvaret för tiden, fyllandet av meningsfullhet i tiden, förhandlandet om hur vi använder tiden, allt är delar av ett kollektivt omdöme som behöver växa fram över tid. Det kan aldrig delas på minuten eller tvingas fram av tighta ramar. Det måste växa och förändras med tiden och med ansvaret vi bär att ta hand om barnens och vår tid.

      Gilla

      Svara
  6. Reija profilbild
    Reija

    Det är så lätt att hamna i effektivitetstänkande. Och det i sin tur beror på vi ser på hela allt från barns val av ytterskor när det är dags att gå ut till vad vi anser är syftet med förskolan. Ju mer jag läser och lyssnar på ANDRA desto mer inser jag att min egen övertygelse är endast en del av vad förskolan är och skulle kunna vara. Tid är också en konstruktion och starkt normerad av den tid (haha) vi lever i. Vi kommer nog aldrig fram till EN förståelse av tid och att tro att vi kan det bygger också på en norm som handlar om kontroll, fasta enheter, slutpunkten, likhet, linjäritet, rationalism. Så summa summarum – det enda vi kan göra är att reflektera tillsammans och utforska de sätt vi förstår olika begrepp och hur det påverkar vår praktik och vice versa.

    Gillad av 2 personer

    Svara

Lämna en kommentar