ute- samma som inne fast annorlunda

När vi som pedagoger arbetar inne i förskolan finns oftast en plan för vem som gör vad, var man befinner sig – på torget, i byggen, vid vattenleken etc- varför blir det då inte på samma sätt ute? Vi är en förskola med fem avdelningar och vi har en tydlig pedagogisk tanke men det syns oftast inte så väl när vi kliver ut genom dörren med våra grupper. Idag gjordes ett undantag och vi delade upp oss på ”fasta” stationer. En pedagog vid utebyggen, en vid förrådet-gungorna-uteköket, en vid staflierna och en vid nedre delen av gården. Det flöt på väldigt smidigt och jag upplevde ett annat fokus än vad jag haft förut.

Vår gård är ganska stor och böjder sig runt vårt hus vilket gör den ganska svårjobbad då man måste vara ”överallt”. Nu när vi delade upp oss visste vi att på alla sidor av gården fanns det en vuxen och man kunde på så sätt släppa resten av gården och ägna sig åt ”sitt”. Detta gjorde att jag kunde delta mer i barnens lek och inspirera dem till utveckling av den. Det gjorde också att vi hade koll på att grejerna på gården ”hölls ihop”, att byggmaterialet inte flyttade från byggen, att förrådet var rent och snyggt och lättilgängligt för barnen, att målningen flöt på osv… Det ska bli spännande att vidare delta i utmaningarna kring vårt ”utetorg” och börja arbeta ute som vi gör inne.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s