Jag förändrar ständigt mina begrepp och mina tankar kring det jag gör. Jag har alltid samma grund- läroplanen och det komptentena barnet med alla sina 100 språk, men därifrån letar jag möjligheter att utveckla det pedagogiska innehållet. Jag vrider och vänder på begreppen tillsammans med mina kollegor och med våra pedagogistor. När vi funderar kring projekt och processer har det blivit många olika begrepp som vi provar. Vi pratar om att tratta ner, fokuser, urskilja och nu senast om att zooma in. Det senaste begreppet fick vi som tanke från våra pedagogistor som hela tiden försöker utmana våra bilder. Vi har pratat om att alla barnens tankar liksom åker ner i en tratt och på så sätt ”föser ” man ihop till något gemensamt, nu pratar vi istället om att zooma in, då finns allt det andra fortfarande kvar på samma ”bild” men vi tittar åt et visst håll just då. Vi har inte lämnat helheten. Viktigt är också att komma ihåg vad man valde bort eftersom det härifrån kan komma spår som utvecklar projekten.
Att arbeta i projekt-process är att välja bort. Något som vi brottas med varje dag. Rättvisetänket måste strycka på foten för alla är barn är inte inne i samma processer samtisdigt. Detta är för mig att verkligen vara rättvis, att ge barn olika beroende på vad de behöver. Vad innebär det att följa barnen? Vad har du som pedagog för roll. Hur man än vänder och vrider det så handlar det om att välja ett pedagogiskt innehåll som kommer från barnens intresse, inte att bara stå brevid och låta barnet vara som ett rö för vinden. Nej det gäller att axla sitt pedagogiska ledarskap och våga gå på djupet med barnens tankar och funderingar.

Lämna ett svar till Helena Avbryt svar