Hur kommer man igång med pedagogisk dokumentation?

Fick ett mail ikväll med frågor om hur man kommer igång med pedagogisk dokumentation. Här kommer en del av mitt svar:

Jag funderar över hur man börjar med pedagogisk dokumentation-som ju är ett arbetssätt och inte en produkt. Först och främst tror jag ni ska prata om vad pedagogisk dokumentation kan vara, vad det kan innebära. Vad är det att dokumentera och vad ska ni dokumentera? I början är det fullständigt tillåtet att ”klottra” och prova sig fram.

En tanke kan vara att försöka ha ett gemensamt fokus, det är ofta så att man fokuserar på för många saker samtidigt. Säg som exempel att vid en inskolning i början på terminen så startar man sitt dokumetationsfokus med att synliggöra möten- möten mellan barn, mellan barn och pedagoger, mellan barn och material. Fotografera och samla sedan bilderna när ni har reflektion tillsammans. Se till att ni har bilderna att utgå ifrån. Diskutera gemensamt vilka möten ni har dokumenterat, vad ser ni hos barnen, vad ser ni i mötena. Efter ett tag kan man kanske urskilja något som barnen ägnar extra mycket uppmärksamhet åt, detta kan bli en projektingång. Den pedagogiska dokumentationen för projekten vidare och utvecklar hela tiden verksamheten.


Gången för mig i pedagogisk dokumentation är som följer
observation-samlingsfas-reflektion-utmaning (för barnen) och så runt runt runt…..
Dokumentationen blir pedagogisk dokumentation när vi använder den för att undersöka utforskandet hos barnen.


Någon annan som har tips och idéer på hur ni startade utforska pedagogisk dokumentation?


3 reaktioner på ”Hur kommer man igång med pedagogisk dokumentation?

  1. Well…as you see I wrote this in febuary and my thoughts have changed a lot since then. Mostly with influence from your lecture in gothenburg for the RE-network. The fact that we always are a part of the process and our acts always changes the situation even if we try to take the part of an observer. I hade a intresting talk with some collegues about ”talking and asking”. We got to the point were we agreed that teachers often talk and ask so much that the quuestions and act from children never can come out. That is something that I have tryed to beegin practise, to listen a lot more and wait because as we always say, children tend to suprise us 😉

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s