Att vara i den pedagogiska dokumentationen

Pedagogisk dokumentation är mitt bästa verktyg. I den pedagogiska dokumenationen går jag i dialog med situationen, materialet, barnen, mina kollegor, lärandet och mig själv. Den pedagogiska dokumenationen är för mig det som händer när observationerna vi gjort ligger till grund för reflektion. Den peadgogiska dokumentationen är inget objekt, det är ett görande. Det är ovanför och emellan som den pedagogiska dokumentationen tar form.

Tro inte någosin att du kan vara objektiv. Att vara objektiv i en tolkning är enligt mig omöjligt. När du ser på något (ett fotografi, en tavla, en film osv.)  så tar du med dig allt det du är, det du har, det du kan, in i din tolkning. Var medveten om detta och arbeta efter att ha så många olika tolkningar som möjligt.

Var alltid nyfiken. Det är här den pedagogiska dokumentationen har sin grund. Nyfiken på vad barnen gör, vetgirig i att försöka förstå och ödmjuk i att de tolkning du gör, det som du tror att du förstår är en del av den process du är i.

Så kära kollegor! Sug in, dyk ner, upptäck och utforska!


12 reaktioner på ”Att vara i den pedagogiska dokumentationen

  1. Det här är något som vi försöker komma igång med. Men tyvärr finns det så lite tid att diskutera med sina kollegor. Vi har dialoggrupper/tvärgrupper men där handlar diskusionerna bara om implementeringen av nya läroplanen. Vi har haft lite om pedagogisk dokumentation på vår kurs. Det är inte helt lätt.

    Gilla

  2. Om nu allt kan tolkas på flera olika sätt så undrar man med vilket persopektiv eleverna ska mötas?

    Jag antar att du menar att allas tolkningar är lika sanna. Vem bestämmer då vad som ska förmedlas i en viss fråga. Ska det vara lärarens sak?

    Vet du vad? Jag tror att det du beskriver väl passar in på definitionen av ”flum”.

    torestad.blogspot.com

    Gilla

  3. Törestad. Om du bemödar dig att läsa min blogg så kommer du snart att förstå att det pedagogiska ansvaret är att lyfta de intressen och frågor som kommer från barnen.Att ha många olika tolkningar och sedan diskutera sig fram till en gemesam riktning är det vi brukar kalla för demokrati.

    Som ex. har vi under året arbetat med projektet Gammalt liv. Det grundar sig i en fråga som ett barn ställde på höstterminen. ”När komemr dinosaurierina tillbaka?” Jag ska beskriva vår process i ett inlägg Torestad, så kan väl du beskriva din.

    Att arbeta strukturerat, med välgrundade analytiska metoder är så långt ifrån FLUM man kan komma. När man som du kallar något för FLUM så brukar det vara ett tydligt tecken på att man inte förstår och inte heller är intresserade av att göra det. Men är du intresserad Torestad så förklarar jag gärna.

    Gilla

  4. Nej, demokrati är faktiskt inte samma sak som att vara överens. Många tror det. Debatten är demokrati

    Kreativ definition av flummare har du i alla fall.

    Förklara gärna vidare.

    Gilla

  5. Sa jag det, att vara överrens är det samma som demokrati? Kan inte se det. Det jag sa var att när vi lägger alla våra olika tankar och idéer om något tillsammans så får allas tolkningar komma upp till diskussion och sedan provar vi våra hypoteser

    Världen är ”flummig” Törestad, om det är så du vill uttrycka det. Det finns inga svar som bara är sanning, de är tolkningsbara och vad som är ”normalt” eller ”förväntat” i olika kulturer, på olika platser, av olika människor i olika samanhang. Att lura våra ungdomar och barn att tro att det vi säger idag har något värde om 20 år är vårt största svek. Det vi ska lära i skolan är hur man lär för att våra barn och ungdomar ska kunna utveckla sina kunskaper på egen hand.

    Du kommer tycka om mina kommande inlägg Törestad. De kommer handla om Metakongnition och dess betydelse för lärandet. Batesons systemteorier.

    Så länge kan du besöka Cristian Fabbis blogg (du hittar den i min bloggslista) och läsa lite om hur de ”flummar” i Reggio Emilia, Italien 🙂

    Ha det gott så länge, och gla Påsk!

    Gilla

  6. Linda Linder sa..
    ”Att ha många olika tolkningar och sedan diskutera sig fram till en gemesam riktning är det vi brukar kalla för demokrati”
    Gillar inte att tvista om ord, men orden bör stå för klarhet.Det gjorde de inte här.

    Du uttalar dig som en sann postmodernist. Om det inte finns några sanningar, varför då undervisa barnen?

    Gilla

  7. Du har rätt men det var inte så jag menade så det var bra att du tog upp det. Hoppas jag tydliggjorde det i förra kommentaren. Ja du har rätt i att jag tror på den postmoderna tolkningen av världen. Under min skolgång har jag så många gånger frågat vad vi ska ha det vi lär till men aldrig fått något bra svar. Nu 11 år senare (tog studenten 2000) har jag mycket litet minne av det jag lärde. Det jag använder mig av är min läs och skrivförmåga, inte ens matten har stannat i mitt huvud. Jag tror på något sätt att när man har t.ex. läst franska två till tre gånger i veckan i sex år men fortfarande inte kan mera än att beställa en kaffe och en baguette så är det något som är fel. Med detta vill jag inte säga att jag är ovanligt tröglärd eftersom jag ändå fick hyfsade betyg, men jag tror det är många som tyvärr känner igen sig i min beskrivning.
    Jo det är klart att vi måste undervisa barnen men det vi ska undervisa dem om är att lära dem lära, att vänja dem vid att argumentera sin sak, att kritiskt granska (som du gillar:) att få ett förtroende för sin egen förmåga, att ge dem många olika vektyg att utrycka sig. Jag ska skriva mer om detta snart men nu tar jag PÅSK 🙂

    Gilla

  8. Men det finns väl lika många korrekta postmoderna tolkningar om världen som det finns människor? Någonstans här hänger jag inte med längre. Ska man bara flyta med och acceptera allt som sker för att
    allt alltid är någons sanning?

    Lev väl!

    torestad.blogspot.com

    Gilla

  9. Jag tror att det handlar om att vara medveten om att det inte finns en sanning. Att det handlar om att lära sig att få ett fungerande samhälle genom att tillämpa de värden vi har satt upp och att tänka över hur man själv agerar och tänker i det samhälle som finns. Det handlar om att utbilda tänkande människor inte människor som bara upprepar fakta som någon annan har sagt till dem. Det innebär också att förstå att kunskap i den form som är eftersträvbar inte kan mätas på det enkla sätt man tror sig kunna mäta kunskap på idag. Jag ska som sagt skriva mer om detta när jag tänker kring vad C. Fabbi sa på föresläningen om Metakongnition i förra veckan. Håll ut det kommer men som sagt nu har jag påskledigt ett tag 🙂
    Lev väl du också och reflektera lite över din existens vett ja!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s