Projektprocess

För att få en inblick i hur vi arbetar med projektarbeten i förskolan vill jag nu ta er med genom hur en sådan process fungerar.

Pre-projekt- sökande efter ett fördjupningsområde
Under de första månaderna med barnen arbetar vi i ett såkallat pre-projekt. Här låter vi barnen vara i de miljöer som finns på förskolan och tar med barnen utanför förskolan. Vi lyssnar på vad de intresserar sig för och var deras intressse ligger just nu. Vi dokumenterar det vi ser och hör med hjälp av bilder, anteckningar, barnens alster, ljudupptagningar, film, osv. Vi är i en sökande fas där vi pedagoger försöker undersöka var barnen intresse ligger samt vad vi som pedagoger kan utmana dem i.

”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.”

Lpfö98 reviderad 2010, 2.2  s. 11

Pedagogisk dokumentation- reflektion som synliggör processen

Varje vecka sitter vi i reflektion med arbetslaget. Vi har här dokumentationen som underlag för att fundera över vad det är barnen söker och förundras av. Vi kopplar till läroplansmål och litteratur och gör upp planer för hur vi ska utmana barnen.  På vår enskilda reflektionstid sorterar vi sedan vår dokumenation och förberender vi också för att ge tillbaka barnens tankar till dem samt utmana dem att tänka vidare med hjälp av bilder, upplevelser i skogen, på museét, i en konsthall, med lera eller var det nu kan vara. Dokumentationen förs in löpande i ett Power point-dokument där vi sparar hela förloppet för att ha hela processen levande under arbetet.
”Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.”
Lpfö98 reviderad 2010, 2.6 , s. 16

Projektinledning- vi gör ett dyk tillsammans

Snart kommer något upp. Vi gör ett dyk. Vi har diskuterat fram och tillbaka, både pedagoger och barn. Vi har gett tillbaka barnens tankar och de har bollat nya frågor till oss. Vi har funderat tillsammans kring vad det är vi ska undersöka vidare. Plötsligt dyker något upp, nån har ställt en fråga, gjort en upptäckt, sett någonting som fångat flera barn. Vi pedagoger tydligggör och utmanar barnen att tänka mera med olika verktyg. Skulle ni kunna beskriva med hjälp av materialet i byggen hur ni tror att en vulkan fungerar? Skulle ni med hjälp av kol kunna rita ett svart hål? Skulle ni med hjälp av materialet i klisterbyggen kunna bygga så som ni tror att det såg ut där dinosaurierna levde?



Möten, en samlingsplats för våra tankar
I barngruppen hålls det möten varje dag. Här bestämmer man vad man ska göra under dagen. Barnen berättar för varandra om sina tankar och vad de har utforskat och pedagogerna presenterar möjligheter till vidare arbete. Vi delar in oss i mindre grupper ute och inne eller gör något tillsammans. När barnen utforskar och gör nya upptäckter som de vill dela med sig av så frågar de om de kan ”berätta om det på mötet”. Mötet blir ”klistret” som håller samman de olika processerna och tankebanorna hos barnen och pedagogerna. Vi strävar efter att barnen håller i mötet så långt som det är möjligt.
”Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens.”
Lpfö98 reviderad 2010, Förskolans uppdrag s. 8
Projektet lever i miljön

I barnens utforskande finns ett behov av olika typer av material för de ska kunna synliggöra sina tankar. Denna miljö ger vi barnen genom att iordningställa den så att den möjliggör deras vidare utforskande. Vi ser till att det finns material att använda  och vi ser till att materialet är tillgängligt för barnen varje dag. Genom att få ”umgås” med materialet och varandra hittar barnen nya frågor och utvinner nya tankar och ställer nya hypotser.

”Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. ”
Lpfö98 reviderad 2010, 2.2, s.11


Får input i nätverksgruppen

På förskolan finns olika reflektionsgrupper där man som pedagog/arbetslag kan få input till att tänka vidare. Hit tar vi med barnens projekt och diskuterar hur man kan se barnens sökande ur andra prespektiv eller få nya ingångar till områden att utforsska. Det är här vi tänker mycket kring metanivåerna och pratar om vad lärande är , hur det tar form ,vad det behöver för att växa o.s.v. Dessa ses ett par-tre gånger per termin.


”Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande.”

Lpfö98 reviderad 2010, Förskolans uppdrag s. 8

Återblickar
I slutet av terminen har vi återblickar tillsammans med det andra arbetslaget som arbetar med samma åldrar på den andra förskolan (det finns två förskolor på vår enhet). Vi går igenom dokumenationen och pratar om vad som har fungerat bra och vad man kunde göra annorlunda eller utveckla och hur man ska göra detta.

”Det (dokumentationen, utvärderingen) handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. ”

Lpfö98 reviderad 2010, 2.6, s.16

Detta är en ständig process som vi lever i varje dag. Hela verksamheten vilar på den pedagogiska dokumentationen, på metakongnitionen hos både barn och vuxna.



5 kommentarer på “Projektprocess”

Add yours

  4. Linda!
    Du beskriver på ett mycket levande sätt projekt processen – Och det ÄR verkligen så att processen som följs via pedagogisk dokumentation, ges tillbaka till barnen och hela tiden ligger till grund för de sammanhang man skapar tillsammans pedagoger, barn och föräldrar är ovärderlig. När man sedan lägger till att detta blir ett verktyg för både målbeskrivningar, kvalitetsarbete och utvärderingar så skapas nya cirklar som bygger på de gamla. Bertil – jag har sett projekt som hela barngruppen levt när man arbetar på detta sätt. Tänker att det är viktigt att barnen hittar sina ingångar utifrån intresse och pedagogernas ansvar är att se till att alla röster blir hörda och att deras utmaningar till barngruppen bygger på noggranna observationer och ett noggrant lyssnade på barnen. Visst är det spännande!

    Gilla

    Svara

  5. Något sen kommentar men jag kanske kan få svar ändå? Vi arbetar i storarbetslag, 39 barn i åldrarna 4-5 år, 4 förskollärare och 2 barnskötare. Vi upplever att det är problematiskt att få till det där klistret.. Vi pedagoger delar in barnen i 3 grupper som vi tror blir bra, därefter i samtal med barnen frågar vi vad de är intresserade av att arbeta vidare med. Alltså blir det 3 olika projekt som barnen får arbeta i styrd verksamhet en förmiddag per vecka. Jag känner att det blir inte meningsfullt för barnen, då projektet inte lever vidare under dagen/veckan. Jag skulle vilja luckra upp det gamla tänket och få ny input. Hur kan man i dessa stora grupper lyssna in barnen, vilka deras intressen är, sammanställa tillsammans med barnen, hur gör man uppdelningen för vilka som ska tänka tillsammans? Många frågor, men jag kommer inte vidare i mitt tänk och du som har så många goda tankar kanske kan hjälpa mig på traven?
    Mvh Liza

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. ( Logga ut /  Ändra )

Avbryt

Ansluter till %s

Webbplats drivs med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: