Demokrati i förskolan -inga fler fina ord, nu vill vi ha tag i "huret"

Vi diskuterade demokrati. Vi diskuterade orden. Vi var överrens. Nu vill vi börja praktisera, men HUR? Vi kom snabbt fram till att det är huret vi måste söka, huret som kommer göra vår verksamhet mer demokratisk, huret som kommer ge oss alla barn, pedagoger och föräldrar en upplevelse av en demokratisk förskola. I Läroplanen finns tydliga riktlinjer och dessa måste synliggöras.

”Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhället”
Lpfö98 rev. 2010, Grundläggande värden s. 4

Många tankar strömmade. Vi pratade om demokrati, delaktighet och meningsskapande. För mig är det delar som tillsammans uppfyller varandra. Om man upplever verksamheten som meningsfull så vill man vara delaktig, om man kan skapa delaktighet och engageman för detta så kan man skapa en verksamhet som närmar sig en demokratisk förskola.

Genom att se barnen, föräldrarna och pedagogerna som deltagare i verksamheten så blir det självklart att också göra alla delaktiga i verksamheten. Först genom att etablera de roller som de olika grupperna har. Vilket är barnens ansvar, föräldrarnas ansvar, pedagogernas ansvar och vilka är allas våra rättigheter och skyldigheter i verksamheten?

Som lärare gäller det att ta sitt ledarskap på allvar och också börja tänka över vad det innebär att leda och vilken makt man har. Man måste bryta ner strukturerna, rutinerna, alla de där sakerna man gör för att man ”alltid har gjort så” och fundera kring deras funktion och reflektera tillsammans med barnen om hur en förskola för barnen ska se ut och verka. Det handlar inte om att släppa lös i anarkistisk anda, att ”anything goes” för att det är barnens vilja. Det handlar om att gemensamt ta ansvar för verksamheten och för att alla inkulderas. Det handlar också om att kunna motivera de val man gör och hela tiden vara medveten om hur de påverkar.

”Förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barn aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbete och samvaron i den egna barngruppen”
Lpfö98 rev. 2010, 2.1 Normer och värden, s. 8

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. ”
Lpfö 98 rev. 2010, 2.3 Barns Inflytande s. 12

Som vuxna måste vi föregå med gott exempel och själva leva dessa värden. Vi måste i vår organisation tillämpa demokratiska former och värden och tillsammans sprida ut dessa i vårt arbete. Gentemot föräldrar har vi ansvaret att visa upp hur vi tänker och göra föräldrarna delaktiga i att tänka tillsammans med oss. Vi måste visa hänsyn till föräldrarnas möte med förskolan och alltid ta deras oro, deras nyfikenhet, deras tankar på allvar och bemöta dem där de är. Inte för att förskolan bara är en tjänst för samhället utan för att medvetandegöra föräldrarna om deras och deras barns rättigheter.

En stor roll för förskolan är också att syliggöra barnens görande och barnen röster i samhället. Visa att barnen är deltagare i samhället idag, inte att de kommer bli det när de kommer ut ut utbildningssystemet.

”Det kan också innebära att förskolan kan bli en plats där barn, föräldrar, pedagoger, politiker och andra möts och engageras i barnpolitiska frågor”
(Ur Demokratisk utvärdering från —–kommun)

Om man vågar ifrågasätta det invanda och tänka tillsammans tror jag man kommer närmare en demokratisk förskola.
Vi tänker att vi ska skapa frågor och sedan utforska dessa, att sökandet efter demokratiska former och innehåll ska genomsyra vårt arbete.
Hur visar man respekt för en ettåring i utforskandet av färg i ateljén?
Hur gör man en femåring delaktig i valet av projektarbete?
Hur får man en grupp treåringar att gemensamt komma fram till en lösning?
Hur skapar man förutsättningar för fyråaringar att själva leda sina möten?
Hur skapar man en miljö där tvååringar kan mötas?
Hur skapar man en miljö där arbete får flyta utan att störas av måltider, resurfördelningar m.m. ?
Hur hur hur….hela tiden.


5 reaktioner på ”Demokrati i förskolan -inga fler fina ord, nu vill vi ha tag i "huret"

  1. Vad bra Linda, att du tar upp detta omhuldade ord!
    Det blir ju tyvärr så att vissa ord får en så stor aura omkring sig så att allt som är fint blir belyst av det. Så är det med ordet demokrati. Jag har flera gånger frågat bloggare vad de menar med demokrati. Någon har blivit stött och portat mig! medan andra har haft svårt att ringa in det.
    Själv vet jag inte längre. Det är svårt att lära barn demokrati när de ser att deras omvärld inte är så demokratisk alls.
    Hur låta en treåring inte bara bli delaktig utan att också få ett reellt inflytande? Samma fråga gäller egentligen även för vuxna.

    Snart nalkas väl din ledighet. Hoppas den bli suuuper!

    Gilla

  2. Democracy is a fascinating though dangerous concept.
    On one side, democracy in (pre)schools can be confused with anarchy. both concept (democracy and anarchy) are interesting, but different. Democracy does not mean that children can choose and do what they want. Maybe it means that everybody can participate in decisions, but after that everybody should participate in the direction chosen together, having the possibility of criticize but not to change direction all the time.
    It is difficolut, in a context like (pre)school, where historically there is somobody holding (all) the power –> teachers and headmasters. But it is possible if everybody make a step in the direction of having a democratic context.
    And it's a (plus)value because after a while, there will be a perception of ”wellness” given by the feeling that you bouold around shared ideas and opinions.
    I find a good and strategic idea to start from open questions like you did in the post. Open question dont need straight answers. They just orient our reflections

    Gilla

  3. Demokrati är inget lätt ord. Det krävs att vi dikusterar och fudnerar mycket kring dess innebörd. Tillsammans kan vi hitta mening.

    Som jag sa Bertil så tror jag på att skapa mening i det man ska vara delaktig av. Detta gör att man vill engagera sig i och försöka påverka det. Det gäller både vuxna och barn. Dessutom måste man känna att det finns möjlighet till reelt inflytande. När ”makten” flyttas längre och längre bort från en blir det inte troligt att det man tycker ska ha någon betydelse. Vi ser ju det tydligt idag med ungdomsupproren, soffliggarna, sverigedemokraterna. Allt en konsekvens av att folk upplever sig bli hörda.

    Ja du Bertil nu är det itne långt kvar tills semester. Ska bli gott!! 🙂

    Gilla

  4. ”Maybe it means that everybody can participate in decisions, but after that everybody should participate in the direction chosen together, having the possibility of criticize but not to change direction all the time.”

    This is a thought that I really can relate to. I find it more often that teachers are scared of creating demokratic contexts beliving that it will end up in anarchy.

    When I started working (for years ago) I listend to you in Gothenburg and I asked you about the dilemma with rules and rutines and you answered me that we need to make the preeschool a place were everyone can feel good and to create that environment we need to discus how to do this and by doing that setting up the rules and rutines that apply to us.
    This is something that I have taken with me in trying to create a good environment in presschool.
    So we will start to search for ways of making the preeschool a demoratic context and always try to think about the dicisions we make.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s