utvecklingsarbete som inspirerar

Precis innan jag slutade på mitt förra arbete så tog jag och pedagogistan emot studiebesök från en förskola i en grannkommun. De hade mycket frågor,tankar och reflektioner. Vi hade en kväll full med utbyte och kollegialt lärande. De har under en tid funderat mycket på vad de vill erbjuda på förskolan och hur de ska komma igång med ett mer demokratiskt arbetssätt. Jag har haft nöjet att få följa dem och ta del av deras process eftersom jag känner en av pedagogerna. De har vänt upp och ner på sina rutiner och sina invanda tankemönster och tänkt om. Hela arbetslaget är på samma spår och delar visionen om att kunna erbjuda en lärande miljö för barnen i verksamheten. Mycket bubbel, glada tillrop har jag hört under deras process men också frustration för viljan att vara ”längre fram”.

För några månader sedan var jag hos dem och spanade in deras miljö så som den såg ut då. Deras förskola ligger i en skolbyggnad och har alltså ”klassrum” som lokaler. En utmaning men också en möjlighet. Rummen är många och de är stora samtidigt som de har höga fönster och även klassisk ”klassrumsutrustning” som t.ex. whitboard-tavla. Miljön var då ganska så traditionell även om de hade börjat med lite returmaterial och hade tanken om vilken förskola de ville att barnen skulle få möta. Studiebesöket inspirerade till att dra igång ordentligt och gav dem (vad jag tror) en ingång till att se vad de faktiskt hade i sina förråd.

Förvandlingen jag sedan fick se när jag några veckor senare besökte förskolan var SÅ inspirerande. De hade verkligen vänt upp och ner på sina lokaler och tänkt hur de skulle förändra för att förbättra för barnen.
Stora rummet fick en datorhörna där datorn, kameran och filmkameran var lättillgängliga och det kunde bli en plats för gemensam dokumentation för barn och pedagoger. Ett litet kök inreddes också med riktiga kastruller och stekpanna. Ett litet rum som redan var mörkt fick hel mörkläggning med hjälp av svart tyg och där sattes ljusslingor upp och en cd-spelare in för ro och vila. En liten mörk ateljé med inget naturligt ljus fick växa in i nästa rum och vävas samman med en stor teaterscen som skänktes av en förälder. I det lilla rummet där ateljén förut fanns fick en oh-apparat in ljus och möjlighet för skuggor och målande i stort format.

Materialet blev synligt, sorterat och organiserat för barnens användande. Överskådligt med en mångfald som väcker lust och fantasi.  Byggrummet fick ett helt stort eget rum och en massa material som pedagogerna samlat blev tillgängligt för barnen. Öppna hyllor med synligt material var en genomgående förändring, en mångfald av möjligheter öppande sig för barnen som nu verkligen såg det de kunde göra. En overhead fick plats vid byggen och tillsammans med ljusbordet gjorde det rummets ljus spännande och tillräckligt utan de kalla lysrören som fanns i taket.
Pedagogerna hade sorterat och organiserat alla saker på avdelningen så att det inte skulle finnas något där som bara ”låg och skräpade” utan allt som fanns skulle användas. De plockade ner och gjorde rent på väggarna för att kunna fokusera på bilder av barnen och deras görande.  Mycket handlar ofta om att ta bort för att fokusera på det som behöver synas.
Det ska bli spännande att vidare följa barnens utforskande i de nya miljöerna och pedagogernas möjligheter till att försöka förstå hur barn tänker för att kunna utmana dem på ett utvecklande sätt.
Tack ”kollegor” för att jag får vara med i er process!


6 reaktioner på ”utvecklingsarbete som inspirerar

  1. Bertil! Roligt att du frågar 🙂

    Först så förstår jag inte riktigt hur du menar när du frågar om barnen inte får ”upptäcka något själva”…Jag ser det som mitt pedagogiska ansvar att skapa goda lärmiljöer där det finns en mångfald av material som är utvalt med omsorg för att fungera på olika sätt i kombination med varandra. Jag ser det också som en nödvändigthet att vi i förskolan ger flera perspektiv än vad som ges i hemmiljö och försöker göra det möjligt för barnen att prova och undersöka på många olika sätt.

    När det gäller att ta bort saker som vuxna tycker är onödiga så är det aldrig godtyckligt utan ett medvetet val utifrån olika möjligheter. När jag pratar om att förfina och upphöja en pedagogisk miljö så menar jag också att ge den ett värde, att förskolan ska vara en välkomnanade vacker och intressant plats för barnen att vara stolta över. Det rimmar inte med gamla dokument fån i fjol, osorterade papper, gamla trasiga leksaker osv. Vi har alltid våra ”materialglasögon” på och försöker fundera kring vad barnen kan utmanas av. Barnen visar också oss alltsom oftast vad de vill undersöka närmare. De är efter vad jag erfarit långt ifrån så ”spretiga” i sina tankegångar som många vuxna vill tro.

    Jag tror vi skapar kreativa människor genom att ge dem en mångfald av verktyg som de lär sig att hantera och kombinera. Jag tror vi skapar kreativa människor när vi utmanar dem att tänka på andra sätt än de som de är vana vid. Jag tror att vi skapar kreativa människor när vi låter dem vistas i miljöer där de ”kliar i fingarna”.

    Vad tror du?

    Ha en go helg Bertil!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s