Synliggöra barnens ord

På torget finns fyra stora golv-till-tak fönster. Det är mycket genomskinlighet och ljus. Jag vill arbeta med dessa fönster, utnyttja genomskinligheten, använda ljuset göra något med det. Att synliggöra barns tankar har varit en utmaning som jag tänkt mycket på. Nu hittade jag ett sätt som jag tänker prova. Jag skriver med min skriva-på-glas-penna på fönstrena där barnen är. Inte mitt på utan i kanten eller längs med någonstans. Där finns barnens ord och takar mitt i verksamheten. De är kopplade till platsen de finns på….t.ex. samtalet vid frukosten med många små armar och händer som viftade och pekade ut genom de stora fönstrena…
-Månen är borta….den har krupit in….
-Man KAN se himlen här!
-Där är molen….
På något sätt måste förskolan berätta om vad som händer i den. På något sätt måste de som vet mycket få en förståelse för vad förskolan gör. Att synliggöra barnens tankar och görande tror jag är ett sätt.  

15 reaktioner på ”Synliggöra barnens ord

  1. Du skriver så fint och inkännande om ditt arbete, Linda.
    Jag undrar en liten sak bara. Tror du att barnen lär sig vissa saker bättre, sämre, snabbare eller långsammare när pedagoger delvis bestämmer föremålen för inlärning?

    Gilla

  2. Tack Bertil! Det är roligt att du läser 🙂

    Jag tror att barn som vistas i en miljö som är genomtänkt av utbildade lärare får fler verktyg och mer erfarenheter och då ett större lärande(?!). Jag tror på rika erfarenhter, jag tror på att få uppleva och ”utsättas” för mångafald. Jag kämpar emot att värdera olika erfarenheter och försöker se hur varje uppevelse/material påverkar barnens tankar och utforskande. Det finns de som tänker att man ska låta barnen vara som en ”rö för vinden” och bara följa efter, det tror inte jag. Jag tror att vi ska tänka på varför vi är satta i de situationer vi är. Som lärare har vi en uppgift att sträva mot att skapa lärande miljöer för barnen, annars skulle vi bara kunna släppa allt och ta en kopp kaffe och det tror jag inte på.

    Jag har bara arbetat i fyra år Bertil, men min önskan är att så småningom kunna få forska i detta genom att följa barn en längre tid. Jag har tiden emot mig just nu men samlar erfarenheter under vägen. Fråga mig igen om tio år 😉

    Ha en go helg!

    Gilla

  3. Skulle jag vilja att min chef skrev upp det jag sa i ett samtal, satte upp det i personalrummet för att sen låta mina kollegor läsa det och reflektera över hur jag har tänkt? Varför gör man så mot en liten människa? Jag bara undrar…

    Gilla

  4. Det är vårt jobb att följa barnens lärande. Det står i läroplanen.

    När vi gör dokumenationer (ord bilder m.m.) i förskolan är med, vi gör inget utan barnen… Vi använder orden tillsammans med barnen, sen är vi inte barnens chefer, vi är också delaktiga i processerna och detta är vi väldig medvetna om. Vi har mycket diskussioner kring etiken i den pedagogiska dokumentationen.

    Du får gärna fråga mera om du vill försöka förstå 🙂

    Gilla

  5. Hur menar du när du skriver att ni inte är barnens chefer?Är inte du som pedagog ansvarig för att barnen ska lära sig det som står i läroplanen? =) Och blir det inte svårt om man inte ser sig som chef/ledare för barnen/gruppen?
    Hur vet man då att man uppfyller det som står i styrdokumenten?

    Gilla

  6. För mig är en chef någon som har anställda som arbetar för den, jag ser inte att lärare har en sådan position. Jag ser att vi arbetar för barnen 🙂 I förskolan har vi inga uppnåendemål och alltså inget som barnen ska ”arbeta” för.

    Vårt uppdrag är att skapa möjligheter för lärande och göra barnen intresserade av de olika kunskapsområdena. En ledarroll har vi absolut där vi ska engagera, intressera och utmana barnen.

    Det hade varit trevligt att veta vem du är 🙂
    Ha en skön onsdagskväll!

    Gilla

  7. Intressant… hur tänker du då kring det som står i 2.6 att arbetslaget kontinuerligt och systematiskt ska dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner?

    Gilla

  8. Precis så som jag har förklarat här ovan. Det är verksamheten som ska utvärderas, inte barnen. Vi dokumenterar barnens görande, vi reflekterar kring dokumentationen och vi ser vad det får för konsekvenser för verksamheten.

    Vad behöver vi ändra på för att möta upp barnens intressen , vad behöver vi göra för att t.ex. stimulera barnens språkutveckling. Det är inte barnens kunskaper som mäts, det är verksamhetens möjliggörande 🙂

    T.om. Jan Björklund (vilken jag inte håller med i så mycket annat) har uttrycligen sagt att det är verksamheten som ska utväraderas inte barnen.

    Gilla

  9. Jag håller helt och hållet med dig om att det har varit och är verksamheten som ska utvärderas och analyseras,men så som jag tolkar läroplanen så gäller det ju numera även varje enskilt barn. Om ni hela tiden utgår från barnens intresse, hur kan ni då veta att ni jobbar med målen i läroplanen 2.2?
    Jag tycker det är väldigt intressant att kunna drifta mina tankar med dig, då jag upplever och känner att där jag arbetar är reggio emilias filosofi helig och får inte ifrågasättas. Hoppas att det är okej…mina frågor är inte personliga mot dig utan handlar om mina funderingar kring läroplanen. =)

    Gilla

  10. Man ska följa varje barns utveckling men inte bedömma den. ”Åtgärderna” faller sedan på verksamheten som inte har lyckats göra områdena intressanta, arbetat med dem eller lyckats fånga när barnen gör det.
    När vi arbetar utifrån barnens intressen arbetar vi med en helhetstanke. Det är vårt ansvar som pedagoger att se vilka strävansmål som utforskas när vi arbetar. Det är här vi använder vår fulla kompentens. Jag ska göra ett exempel i ett inlägg och förklara mera. Håll utkik!
    Jag tycker det är väldigt intressant att du vill veta mer och jag ser det som nödvändigt för alla pedagoger oavsett barnsyn…(för det är här jag ser skillnad, hur man ser på barnet, vad man förväntar sig av barnet osv.) att ta ansvar för att tänka kring det man gör. Jag har svårt att se hur man kan bedriva en pedagogisk verksamhet om inte diskussionen är levande och om man inte ifrågasätter det man gör. Varför gör vi så här? Man måste ha argument och vara klar på varför man gör som man gör! Så fråga på och tänk tillsammans…min älskade mentor brukar alltid säga, flera hjärnor tänker bättre än en ensam 🙂

    Gilla

  11. Jag ser fram emot att få ta del av ditt exempel. Jag har inte nämt ordet bedömma utan frågar dig hur ni kontinuerligt och systematiskt följer upp och analyserar varje barns utveckling och lärande, vilket upplägg har ni?

    Gilla

  12. Hej! Det är Dea.
    Jag tycker precis det du beskriver är vad jag, som förälder, vill veta, men det känns så svårt att fråga om. Jag struntar i hur mycket de äter, men vill gärna veta om de reflekterat över (tex mat eller ätande), vad de tänker på, skrattar åt, och just små kommentarslistor är precis sånt som jag suger i mig.

    (Jag UTGÅR ifrån att man har lite omdöme ifråga om vad man skriver upp… saker de själv tycker är ”bra”.)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s