Har haft en dag full med reflektion kring det pedagogiska uppdraget. Tog med mig tanken om generativa frågor och att både pedagoger och barn behöver saker att undersöka i projekten. Barnen få undersöka genom att utifrån händelser skapa egna hypoteser om hur världen är uppbyggd och pedagogerna genom att lyssna in barnens tankar och på så sätt skapa hypoteser om hur barn tänker och lär.
Ser fram emot morgondagens tankar om läroplanen och dess utmaningar….
Ha en skön kväll!
Hur fungerar generativa frågor och får ni med alla barn på projekten ni genomför? Vilket projekt har ni nu och hur bestämdes det?
Funderar lite för på vår fsk har vi temajobb med de fyra elementen på olika vis beroende på ålder och intresse. Just nu Vattentema.
GillaGilla
Jag ska skriva om min tolkning av generativa frågor och hur man som pedagog kan skapa dessa så snart jag tar mig tid 🙂
Projekten kommer ur vad som rör sig i barngruppen. Vi observerar och lyssnar in var barnen befinner sig i sina tankar, vad de leker osv. Detta lyfter vi i våra gemensamma reflektioner (pedagoger) och ser om vi hittar liknande spår. Därifrån väljer vi ett område som vi tror att barnen är intreserade av och provar om de är det genom att ge dem utmaningar inom området. Visar de intressen så samlar vi deras hypoteser kring de generativa (frågor frågor som är öppna, som ger flera olika ingångar) vi lyft och går vidare med hjälp av barnens teorier. Vi sorterar dem för att kategorisera de olika ingångarna, vad handlar det om (tror vi)? På detta sätt lär vi oss om hur barn skapar hypoteser och vi skapar möjligheter för dem att undersöka sina hypoteser tillsammans med andra samt möta andras hypoteser. I stort handlar det om hur vi (som människor) förhåller oss till omvärlden, hur vi lär oss mer om de samanhang vi befinner oss i oavsett ålder.
Jag ska skriva mer om rättvisa och mätning, har gjort det förut men måste kolla upp länkar till de inläggen.
Tack för dina frågor och din reflektion!
GillaGilla
Hej jag vill tacka för att du delade med dig av dina reflektioner på föreläsningarna med Christian fabbi De gjorde att vi fick en väv av reggio emilias och svenska förskolor med oss hem . min hjärna brukar starta ett par dagar efter så här mycket påfyllnad så jag lovar att när elvispen är igång dela med mig till dig.
GillaGilla
Tack Mia för din sammankoppling och tack redan nu för att du, när tankarna landat, vill dela, det betyder allt!
Jag har under hösten delat många tankar med Cristian och för mig själv också hittat någon slags tanke när jag försökt förklara. I det stora hela Mia, så tror jag att det handlar om hur man tänker att vi som människor formar och urskiljer den värld som vi är en del av. Lärande är inget nytt påfund det är en naturlig del av livet, när vi stänger in lärandet och försöker förminska det genom att dela på det så tappar det sin kraft och sitt driv. Att, som Cristian uttrycker det, ”skapa möjligheter för utforskande” på egen hand och tillsammans tror jag gör att vi kan försöka få syn på vad vi som lärare kan göra för att få lärandet/förståelsen att växa. Våra (?!) försöka att dela sönder något som hänger samman och är beroende av samband gör att vi tappar mening och på så sätt förlorar oss själva och världen omkring oss. Det är detta vi ser i förskolan, i skolan, i samhället och istället för att sammanföra fortsätter vi att sönderdela för att på något sätt urskilja delarna för att vi tror att de är just delar som är oberoende av varandra. Lite som att lägga pussel, hur ska vi någosin se ”the big picture” om vi fortsätter sprida ut delarna, som visserligen är nödvändiga för att se helheten men aldrig kan bli något ensamma.
GillaGilla
Kullerbyttan 