Hur vet man att det är skuttmusik?

Projekten växer och vi börjar få många spår som vi nu känner ett behov av att knyta samman. Det uppstår nu spontana utforskanden från både barn och pedagoger som ligger i projektområdena- vi börjar helt enkelt leva våra projekt. Miljön har vi också tillsammans börjat forma för att ge plats för det vi arbetar med. Jag har inte fått några tips eller tankar än angående dans/scenmattan jag försöker fixa. Jag hoppas jag hittar en lösning snart. Eftersom dans/rörelseplatsen nu inte kunde vänta längre så skapade vi tillsammans en plats med hjälp av samma vita matta som ligger i botten på gropen. Det funkar så länge och det gav också oanade effekter med en vit matta då det blev skuggor från ljuset i lamporna ovanför.

Vi har nu under ett antal tillfällen undersökt, tillsammans med barnen, hur olika typer av musik ger upphov till olika sätt att röra sig. När vi erbjöd barnen att dansa önskade de nästan alltid samma musik. Vi pedagoger funderade på varför barnen alltid ropade ”Pippi, Pippi” när vi fråga vad de ville dansa till. Reflektionen gick mot tankarna om vilken referens barnen hade till musik. Vad är det vi brukar spela på förskolan? Vi bestämde oss för att försöka introducera många olika typer av musik och se hur de talade med barnen. Det krävs mycket tid för att lyssna in sig på olika sorters musik, särskilt på sådana man kanske aldrig har hört förut. Barnen dansade med stor inlevelse och mycket uttryck till många olika sorters musik. De tyckte om när musiken var intensiv i tempo och de ville gärna hoppa upp och ner. Jag funderar på om detta också är en referen för dem om vad dans är? Jag har därför försökt prata mer om hur man rör sig, hur kan man röra sig till denna musik? Några barn har utforskat hur det blir olika i kroppen beroende på hur musiken låter. De har benämt musiken som skuttmusik eller balettmusik och knutit rörelserna till de olika musiktyperna. Detta vill jag utforska mer med dem. Hur vet man hur man kan röra sig? Kan man höra det på musiken före man börjar dansa? Vad händer om man gör tvärt om, dansar skuttigt till balettmusik?

Ljudspåret som växer inne hos treåringarna kommer bli så intressant! Vi pedagoger har pratat mycket om lyssnandet. Hur lyssnandet är en grund för att försöka mötas. Jag minns att vi gjorde det redan före sommaren när vi nosade lite på varandra i de nya arbetslagen. Vad skulle vi arbeta med till hösten? Vad skulle vårt fokus ligga? Cristian Fabbi pratade under sina två utbildningsdagar på Göteborgs universitet om hur ett arbetet med att fostra för demokrati kan börja med att arbeta med lyssnande hos de yngsta ( min kollega påminde mig om detta idag!!) Att börja förstå hur man kan urskilja och särskilja ljud är en början i att lära sig lyssna. Hur låter en björn som vaknar ( Björnen sover) till skilland från ett barn som skriker?

Att sedan fundera kring vilka ljud man själv kan göra och i vilka samanhang man gör dem. Att tänka på hur det låter på olika platser och hur man själv kan eller bör låta där. Att få en upplevelse av att skapa egna ljud och hur de kan användas för att bygga musik, ljudkulisser, stämningar osv…. Vi lekte med det sista idag då vi före maten uppmärksammade barnen på ett litet ljud. Vi var nitton barn och tre pedagoger som tillsammans utifrån det ljudet byggde en ljudmatta av trummande och knäppande. Barnen var fokuserade och uppmärksamma på hur ljuden kom till och byggdes upp. Vi var alla en del av dessa ljud och med alla dessa små ljud skapade vi något stort tillsammans.

Det är SÅ roligt att gå till jobbet….det förstår ni va?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s