"Den mäter hur mycket liv det finns kvar"- Labyrint fördjupning

När vi i ett par veckor sett hur barnen ofta lekte lekar baserade på svt:s barnprogram Labyrint så började vi fundera hur vi skulle kunna lyfta och utveckla dessa lekar till et gemensamt projekt i barngruppen. Vi startade med att fråga barnen om vad Labyrint var och de beskrev och berättade och vi skapade en tankekarta. 
Barnens tankekarta 
Vi fick en överblick av olika spår som fanns i barnens tankar runt Labyrint. Barnen visste var de ville börja. Det första de gjorde var att göra kartor över labyrinten. De ritade ut livspuckar, Taurus, barnen, dörren till finalen m.m. på kartorna. Vi utmanade barnen i att försöka bygga labyrinterna utifrån ritningarna och de byggde dem med pinnar uppe i parken och med trådar och tyg inne i dramarummet. Några barn ville sedan gå vidare med att bygga robotarna. De gjorde ritningar och samlade material från ateljén när de bestämt vilka delar som robotarna behövde. Vad kan vi ha som huvud? Vad blir bra som ben? Detta jobb har tagit ett par veckor och vi är inte igenom det än. Barnen har använt kartong och papp till största del men även annat återvinningsmaterial som plastflaskor, toarullar och äggkartonger. Igår byggde de Bulten; ”Bulten har ett rör där uppepå, där mäter man hur mycket liv det finns kvar” Jag funderar nu på om barnen kan förklara hur robotarna får liv och hur man kan mäta det livet. Ett av barnen började också gå över golvet som Bulten och visade sedan hur fler av robotarna gick. Att gestalta robotarna och ge dem liv med sin egen kropp, hur fungerar det? Hur ser det ut? Kan vi utforska robotarnas rörelsemönster, möjligheter och begränsningar tillsammans? 

Bulten
Våra tankar utifrån barnens Bultenbygge
Utifrån barnens arbete funderade vi i måndags på hur vi skulle fördjupa detta och ställa frågor till barnet. Vi utgick från det som barnet pratat om mycket. En aspekt av detta är tiden. Det är bråttom i Labyrinten. Taurus tankar slam en viss tid och sedan kommer han efter barnen. Hur vet man hur lång tid det är? Hur kan man mäta dem tiden? Hur lång tid behöver man på sig i Labyrinten?
En annan sak som barnen har pratat om är huruvida Labyrint är ”på riktigt” eller inte. Ett barn säger, ”Dom är inte på riktigt, det är bara nån som tagit kort på dem” ett annat barn vet att Labyrint finns i Stockholm. Hur tar vi reda på detta? Kan vi koppla detta till tv-produktion, skådespeleri, hur fungerar det? Vad är det som är på riktigt?
Varje robot har en robotbeskrivning. De presenterar Daidalos varje gång barnen ska möta roboten. Hur kan man arbeta med beskrivningar? Hur beskriver man en robot som man själv har kommit på? Hu relaterar man till roboten som blivit beskriven? I jämförelse med sig själv? 
Bild från svt.se
I arbetet med Labyrint ser vi verkligen hur barnen är engagerade och intresserade. De är också ganska så oberoende av att välja samma som kompisen utan väljer efter intresse. De samarbetar och tänker/formulerar tillsammans. De för in nya idéer och tar hjälp av andras för att föra arbetet vidare. De hittar möjligheter överallt, ute som inne, att leka Labyrint eller prata om hur det fungerar. Tillsammans skapar de nu sin egen lekvärld och de äger projektet där vi vuxna som stöttar och utmanar. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s