Allt material ligger i genomskinliga lådor. Detta också för att göra förvaringen neutral och låta materialet kommunicera. Här finns en mångfald av material som inte är på förhand bestämt hur det ska användas. Glasspinnar, trådrullar (de blåa och gråa), nystan, barnmatslock, kastanjer, kork. Nedanför finns en slags lister och plastrundlar. Från början var ytan för byggen lite mindre och då förvarandes materialet på den lilla bänken där man på så sätt fick upp två nivåer utan att skymma materialet alltför mycket. Nedanför ser vi papprör, tragetonklossar, gröna lister, kapplastavar. Material som kapplastavar och Tragetonklossar är viktiga grundmaterial, de kombinerar vi sen med returmaterial för att göra byggandet mer kreativt, möjlighet till dekoration osv. I materialet laborerar vi med olika texturer, tyngd, form.
I byggen har barnen möjlighet att använda allt tillgängligt material. Det material som bara ”ligger omkring” plockar man iordning före man lämnar byggen. De som är byggt kan sparas. Byggena förhandlas, byggs om men respekteras i den mån att man frågar om man kan bygga vidare, flytta eller plocka bort före man gör det. Är det ”fullbyggt” på bordet/golvet så får man förhandla om hur man ska gå vidare. Oftast klarar barnen detta mycket bra. De byggen som man vill spara ”för alltid” dokumenteras med foto eller film. Givetvis sker det olyckor där byggen rivs av misstag både av barn och vuxna eller små nyfikna syskon. Dessa hjälpt vi åt att rekonstruera om barnen som byggt dem vill det. Nu på senare tid har jag experimenterat med att barnen sätter upp bilder av sina bygger på väggen vid byggen som inspiration med en beskrivning/berättelse om hur de gått tillväga, vad de tänkt om bygget. Vi har också skapat som pärmar med inspirationsbilder där man kan bläddra och inspireras. Besjälat material (figurer) lades till beroende på. Barnen hade med egna figurer att bygga åt och vi gjorde även barnen i mindre format, laminerade helkroppsbilder för att bygga åt. På andra byggplatser jag arbetat med har barnen gjort sina egna figurer när de t.ex. målat, klippt ut dessa och använt dem vidare i byggen.
Hur tänker ni kring bygg och konstruktionsplatser? På vilka olika sätt har ni organiserat och vad har hänt som har gett er utmaningar? #delaRE
Vill ni läsa forskning om pedagogiska miljöer kan ni läsa Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande av Elisabeth Nordin-Hultman. För mer praktiska erfarenheter läs Mia (Maria) Mylesands bok Bygg och konstruktion. Fler användbara böcker ni har läst?
Och så var det läroplanen, såklart!
”Arbetslaget ska
-visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet
– stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, Lpfö 98 rev 2010, Normer och värden, s 8
Lpfö 98 rev 2010 Förskolans uppdrag s 7
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö 98 rev 2010 Utveckling och lärande. s 9
” -utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring
-utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
-utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
-utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,
Lpfö98 rev 2010 Utveckling och lärande s10
Pedagogiska Kullerbyttan 
Kommentera