”Skaka igång kreativiteten”

Skärmavbild 2018-02-18 kl. 12.17.39.png

För två veckor sedan deltog jag i mitt första Lärledarmöte som våra förskolechefer håller i. Det finns lärledare i varje arbetslag på våra förskolor som har i uppgift att skapa möjligheter för kollegornas lärande. Under hösten har lärledarna arbetat med detta tillsammans med förskolecheferna då de skapat förutsättningar och struktur för ”lång måndag” för hela enheten. Lång måndag innebär att alla pedagoger arbetar fram till kl 18.00 på måndagar och de som är tidiga går till reflektion och planering när de slutar. Klockan 16 går alla arbetslag ur barngrupp för sitt arbetslags veckoreflektion och planering som fortsätter fram till kl 18. Lärledarna har arbetar fram en dagordning för reflektionen så att största tiden läggs på reflektion över innehållet som planeras för barnen och inte bara på att lösa praktiska saker som annars lätt blir agendan. Att alla arbetslag får två timmar på måndagen möjliggör en sammanhållning av resten av veckan för att få mycket tid med barnen i projekten samt möjligheten att se tillbaka på förra veckans arbete och planera var man startar veckans erbjudanden för barnen. Man har också möjlighet att träffa andra arbetslag och arbeta tillsammans om saker om man behöver det. Det är en smart organisation helt enkelt för så mycket tid med barnen som möjligt och ändå en verksamhet som planeras och reflekteras. Intressant att läsa Skolinspektionens rapport om förskolan där de konstaterar att gemensam reflektion och kollegialt lärande är avgörande för en verksamhet med hög kvalitet.

Så åter till lärledarträffen. Jag hade fått tid för att presentera de tankar jag hade om var jag skulle starta mitt arbete tillsammans med pedagoger och barn. Vi hade ju tillsammans redan dragit igång Uppdragen som arbetades med på olika sätt i barngrupperna. Detta innehåll skulle nära Hållbar Utveckling-gruppen och föra in oss alla i en nyfikenhet på material och miljö men var skulle jag börja? Hur skulle alla våra gemensamma strategier kunna vävas samman och inte bara verka var för sig? Det var en fråga som förskolecheferna, specialpedagogen och jag funderade mycket över. Tredje rummet måste ju hamna mitt i vårt arbete och vara relevant för oss alla ur alla olika utvecklingsområden.

Skärmavbild 2018-02-18 kl. 12.17.51

Min utgångspunkt har ju alltid varit att starta mitt i. Att tillsammans med barn och pedagoger undersöka vilka riktningar vi behöver undersöka. När jag gick runt på förskolorna och lyssnade in vad pedagogerna hade för tankar i mötet med mig och i tanken på Tredje rummet så lyfte många av dem ateljéerna som en första utgångspunkt. En prioriterad kommunövergripande strategi (område med extra fokus i utvecklingsarbetet) är just arbetet med estetiska lärprocesser- 100 språk. Två av våra fyra förskolor har ateljéer som är delade av två avdelningar och skapade mötesplatser i mellan. Två av våra förskolor har också större gemensamma rum mellan avdelningarna som kunde fördjupas och användas som mötesplatser. I dialog med pedagogerna upplevdes dessa rum som svåra då ansvar delas och de måste fungera för flera olika barn och vuxna. Dessutom ska i vissa fall matsituationer fungera rent logistiskt och funka ihop med pedagogisk miljö. Vissa av avdelningarna upplevde det svårt att mötas på gemensamma platser och ville utveckla den möjligheten. En av våra förskolor är en enavdelning och där tänker jag att vi måste tillsammans hitta möjligheter att både utveckla deras verksamhet men också knyta dem närmre de andra förskolorna.

Mitt förslag till Lärledarna blev att mitt arbete startar utifrån pedagogernas önskningar. Att de som känner sig redo att jobba med förändring är de som börjar och att det sedan får lov att sprida sig. Mitt jobb blir inte bara att arbeta tillsammans med barn och pedagoger utan också att hela tiden ha intentionen att sammankoppla olika utvecklingsarbeten med varandra genom att dela vad vi gör, tipsa pedagoger och barn att ta kontakt med andra barn och pedagoger, att knyta band mellan våra förskolor och mellan de kompetenser som redan finns och det arbete som redan är gjort. Viktigt att skapa intresse och låta barn och pedagoger agera utifrån sitt. Likväl som när vi börjar med barnen så ger vi impulser och ser vilka som reagerar och agerar på dem. Vissa behöver mer tid att betrakta, fundera på egen hand och vara lite i periferin för att så småningom göra själva. Det är precis samma med alla människor. Vi är olika, lär på olika sätt, gör på olika sätt. Vi behöver därför stötta varandra och låta varandra vara olika så länge vi sätter ord på det vi tänker och känner som professionella och är medvetna om vartåt vi tillsammans ändå behöver sträva.

Skärmavbild 2018-02-18 kl. 12.18.38Ytterligare en aspekt att ta användning av i starten på ett arbete som detta är just de ytor som delas av två avdelningar. Dessa ytor hamnar ofta lite emellan stolarna men kan med rätt ledning bli platser som förenar och leder till större samarbete. Att engagera några vuxna och några barn från båda avdelningarna och mötas för att skapa något gemensamt på en mer neutral plats har en potential av att bygga samhörighet. Vi bygger även ansvar för platsen då den är vår gemensamma och därför måste ha särskilda omständigheter som vi gemensamt får komma överens om. Självklart är att alla ska vara med, barn och vuxna. De vuxna planerar i förväg kring hur rummet ska utformas, vilka material som kan vara relevanta och viktiga att lyfta in, ser till att det som behövs finns osv. Sedan arbetas ytorna fram tillsammans med barnen. I dialog med rummet och materialen. Barn som har varit delaktiga får en fördjupad förståelse för rummet och kan dela med de som inte varit med i att introducera och komma med fördjupning.

Lärledarnas reflektioner var att det är viktigt att inte bli lämnad ensam med att fixa allt utan att få arbeta tillsammans och ta gemensamt ansvar. De såg fördelar med att starta i gemensamma ytor och ville ha konkret inspiration och samarbete med mig och varandra. De höll med om att det var viktigt att dela de projekt som var igång så att alla kunde få ta del så mycket de önskande och de ville framförallt se till att skapa lust hos sina kollegor, att sätta ingång de glittriga ögonen i utvecklingsarbetet.

Med dessa tankar i huvudet blev mitt förslag att fokusera på samarbete i gemensamma ytor och ateljéer.  Jag lånar en av förskollärarnas utryck;

Det är dags att ”skaka igång kreativiteten”!


6 reaktioner på ””Skaka igång kreativiteten”

    1. Hej Yvonne!
      Vi har tidigare löst det så att vi får in avlösare som är kända vikarier på huset som tar över barnen åt oss. Då vi kan ha mycket barn kvar stannade de som jobbade sent pass kvar till det kändes lugnt att lämna.

      Som läget är nu har vi en extraperson som tar över barnen klockan fyra. Vi ska börja med imorgon att vi har ansvar avdelningsvis en måndag var att gå in och hjälpa till och stötta upp. Detta för att de andra tre arbetslagen ska kunna vara kompletta kl 16 och köra igång sin reflektionstid.

      Så är det på min förskola i enheten Linda skriver om.

      Liked by 1 person

    1. Kära Elin! Jag har varit sjuk och eländig i två omgångar nu så jag har inte hunnit/kunnat skriva! Fick ställa in en föreläsning i Växjö 😦 Bloggen kommer när det kommer, så är det med mig 🙂 Kram!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s