Bokrecension: Systematiskt kvalitetsarbete-på alla nivåer ”..som ett gigantiskt grupparbete”:

Systematiskt kvalitetsarbete är ju ett områden som kan få den mest luttrade av förskollärare att muttra….Vad gör det egentligen för skillnad för barnen? Har vi inte nog att göra i verksamheten utan att ständigt behöva utveckla? Ordet kvalitet, som så många har försökt få tag på, vad innebär egentligen det? Går det ens att mäta och hur? Ja frågorna blir många och förvirringen är kanske ibland mer än total men när vi nu har systematiskt kvalitetsarbete i vårt uppdrag så måste vi ju förhålla oss till detta, eller hur?

För min egen del har vi precis i vår enhet påbörjat processen av att samla strukturer som stöttar vårt kvalitetsarbete samt göra den pedagogiska dokumentationen till utgångspunkten där vi hämtar material för våra uppföljningar och utvärderingar samt skapar nya syften och mål för verksamhetens utveckling. Det är andra gången jag gör det på enhetsnivå då vi tog fram liknande verktyg när jag arbetade i Partille. Det tar tid och det är en process att hitta ett flöde som genererar tillbaka till verksamheten, inte bara vid utvärderingar och analyser i slutet av året utan så smått, kontinuerligt, under hela verksamhetsåret. man lär sig hela tiden nya saker genom att vara i det arbetet. Det var därför extra intressant för mig att läsa Gunilla Esséns och Leicy Olsborn Björbys nya bok Systematisk kvalitetsarbete- på alla nivåer Natur och Kultur 2018 då den hakar i det arbete vi precis är inne i.

Skärmavbild 2018-09-13 kl. 17.27.15

Jag gillar författarna avstamp i hur de ser på systematiskt kvalitesarbete- som ett gigantiskt grupparbete. De understryker att arbetet

”…ska och bör beröra alla, på alla nivåer, och göra skillnad för barnen.”

s.6 Essén, Olsborn Björby, Systematisk kvalitetsarbete- på alla nivåer, Natur och Kultur 2018

Detta genomsyrar hela boken och det gör mig glad. Att dialogen och reflektionen får vara den bärande idén genom hela det systematiska kvalitetsarbetet är A och O. Författarna betonar också vikten av att det är nära barnen, nära verksamheten som materialet för analys och reflektion hämtas. De pekar på vikten av att reflektionen inte bara sker i särskilda rum/kontor eller mötesrum på särskilda tider utan blir ett arbetssätt som sker hela tiden, varje dag- mellan kollegor, barn, föräldrar, förskolechefer… Jag gillar också att de uppmanar oss att vara fokuserade, att inte snurra med för många målformuleringar i vårt arbete utan våga fokusera och djupdyka för att det arbete vi gör verkligen ska göra skillnad. Det ger också en likvärdighet på förskolorna om vi är en större enhet, att vi tillsammans har något område att mötas kring. Det skapar fokus på våra möten, våra reflektioner och sedan arbetar vi med det på olika sätt i barngrupperna.

Essén och Olsborn Björby har gjort en bok som är pedagogisk upplagd och lättillgänglig när det gäller att börja förstå hur systematisk kvalitetsarbete kan göra nytta för verksamheten och vad som krävs av organisationen för att kunna genomföra det. De förklarar på begripliga sätt som gör mig intresserad. De inleder med att visa hur man kan börja skapa en gemensam förståelse för begreppen kvalitet och systematik samt hur man tar reda på vad som finns i organisationen idag som man kan använda sig av i sitt systematiska kvalitetsarbete. Genom att systematiskt (hoj hoj, vilken tur!) ta läsaren med sig i reflektion med start i förskolans/enhetens gemensamma värden och organisation till syften för utveckling och sedan målformuleringar skapar de möjligheter för förskolor att starta ett systematisk kvalitetsarbete som gör skillnad. Det är också ett sätt som jag känner igen och som jag känner vet är värdefullt för att hitta gemensam grund. De har genom små pratbubblor i boken låtit personer som arbetar i förskola uttala sig om de olika områden som lyfts för att stärka kopplingen till vardagen och verksamheten samt ge oss inblick i hur man kan tänka. Det finns också konkreta upplägg för reflektion kring de många områden som behöver genomarbetas av alla på förskolan för att göra kvalitetsarbetet till vad författarna beskriver som ”ett gemensam projekt för hela förskolan”. Det är de tre första kapitlen som behandlar detta viktiga arbete.

När det fjärde kapitlet startar ska författarna beskriva de olika grunderna för kvalité samt redskapen. Då händer något som jag inte är helt förtjust i, uppfattningen om att det alltid behövs metaforiska bilder av hur saker och ting fungerar. Jag som arbetar mycket med bilder, bildskapande, fantasi, poesi och metaforer är ändå inte helt såld på detta i sammanhang där förskolas verksamhet ska beskrivas. Det har nog med förskolans historia om att förenkla och banalisera komplexa företeelser att göra och jag kan inte riktigt släppa det. I detta fall jämför författarna dessa områden med begrepp från gastronomin som meny, recept och råvara och sedan verktygen som gryta, fatet, kök och bestick, sil och glas. Även processen med uppföljning kallas provlagning samt utvärderingen kallas avsmakning. Nej, det faller mig inte helt i smaken, som man kanske skulle sagt när det gäller matlagning.  Lyckligtvis är det ganska kortfattat refererat till och författarna går sedan in på själva betydelsen av de olika bilderna: verksamhetsvision och plan (meny), processår (recept) och organisation (råvaror) osv.

För egen del har det varit något som jag ofta och länge har förespråkat, att inte byta ut ord till egna för att det redan finns ord för det vi gör. Skolverket har plockat fram material för systematisk kvalitetsarbete och jag förespråkar att i största möjliga mån ta hand om de ord som finns där. När jag arbetade i Partille kommun gjorde utvecklingsenheten ett enormt arbete med att lägga alla förskolor (och skolors) verksamhetsår samt utvärderingsverktyg med gemensamma ord utifrån Skolverket. Detta gjorde att när vi möttes över förskolorna behövde vi inte lägga ner en massa tid på att förklara våra ord för det systematiska kvalitetsarbetet eller vad de stod för. Vi hade samma ord och kunde gå rakt ner i uppföljningar och analyser. Ibland tänker jag att vi vill försöka förklara på andra sätt men kanske snurrar till det ytterligare med att blanda ihop för många sätt att prata om något som redan har ord att förstå. Jag kan dock se författarnas ambitioner här att göra ord begripliga genom att jämföra dem med något vi har erfarenhet av men hade det gjort någon skillnad om de istället för provsmakning istället bara beskrev tillfället som uppföljning? De har ju ändå gjort förklaringar och beskrivningar som är lätta att ta till sig samt kopplat tydligt till verksamheten på golvet.

Jag tycker om att författarna har lagt ner mycket tid på att förklara miljön och materialets betydelse (det de metaforiskt kallar köket och besticken) för att det ska kunna ske saker i verksamheten och vilka arbetsredskap de är för både barnen och oss. De visar bl.a. på hur man systematiskt kan förändra miljöer genom att titta på nuläge, syfte och resultat, introduktion, slutsatser samt fortsatta strategier och tankar. De skriver om betydelsen av introduktion, hur miljöer och material inte bara ”reder sig själv” utan måste arbetas med. De påpekar också hur det många gånger är så att vi i de frågor vi dagligen undrar över i verksamheten kan hitta svaren i miljön, något som också Skolverket påpekar. Författarna menar att miljön och materialen behöver vara en viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete, något som jag verkligen håller med om!

Tills sist vill jag återigen lyfta bokens, som jag tolkar det, huvudtanke om att det systematiska kvalitetsarbetet ska vara ett gemensamt projekt och ett arbetssätt som gör att vi lär och utvecklas tillsammans och att det hela tiden har utgångspunkt nära barnen i verksamheten varje dag. Meningsfullt var ordet! Tack Gunilla och Leicy för att ni gör det tydligt.

”Vi vill hävda att det viktigaste i det systematiska kvalitetsarbetet är att hitta de delar som vi redan gör, i vardagen, som gör skillnad för barnen. Med utgångspunkt i dem kan vi synligöra det vi gör bra, men också det vi behöver utveckla. ”

s. 119 Essén, Olsborn Björby, Systematisk kvalitetsarbete- på alla nivåer, Natur och Kultur 2018

Om du vill göra dig en egen uppfattning om boken kan du få möjligheten att få den av mig då jag fått ett extra ex av Natur och Kultur. Titta på Pedagogiska Kullerbyttans Facebooksida i inlägget för detta bloggginlägg för att se hur du gör för att få den!


En reaktion på ”Bokrecension: Systematiskt kvalitetsarbete-på alla nivåer ”..som ett gigantiskt grupparbete”:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s