Kullerbyttan

-en blogg om meningsskapande i utbildning

Tema, projekt, process- vad är det vi håller på med?

Idag kommer vi in på den första frågan som jag tänker reflektera kring; Vad är det för skillnad på tema, projekt och process?

Vi hör projekt, tema, process som beskrivande ord på arbetet. Vad är vad och vad gör det för skillnad vad vi kallar något? Som jag skrev i mitt inledande blogginlägg så är alla metoder och ord som benämner dem framarbetade och tolkade i sin kontext. Vi som arbetar tillsammans behöver skapa oss ett gemensamt ”vi” runt de ord vi använder så vi någorlunda vet vad vi pratar om. Sen ska inte ord skrivas i sten, ord måste också förändras när vi förändrar vår förståelse och vi måste arbetar vidare med våra formuleringar med en vilja att ta reda på deras historia och fundera på deras framtid. Det är nödvändigt för en utbildningsorganisation att vara med och skapa förändring och förbättring. Med det sagt så vill jag skriva om hur jag ser på de tre vanligt förekommande orden tema, projekt och process när det gäller det projekterande arbetssättet så som jag tolkar dem idag.

Ett tema är för mig en riktning för vårt gemensamma arbete som sträcker sig över lång tid. Det kan handla om flera år för att verkligen utforska ett betydelsefullt område. Temat är noggrant utvalt som en riktning i organisationens arbete och något som genomsyrar allt vi gör tillsammans. Det är ett vidare område som bryts ner i olika frågor som kan undersökas av barn, pedagoger, familjer och ledning. Ett formulerat tema är något att återvända till för att hitta styrfart och något som är angeläget att undersöka i den tid vi lever i med starka kopplingar till de värden vi vill främja. I Floda förskolor är vi inne på tredje året under temat ”Del av något större” där alla våra åtta förskolor på olika sätt undersöker vad det kan betyda att vara del av något större ur ett ekologiskt perspektiv och med en ökad hållbar utveckling som riktning. Eftersom vi har ett gemensamt tema över alla förskolor blir det lättare att mötas kring detta för att se hur olika grupper arbetar med temat och dela erfarenheter och frågor med varandra. Temat blir också en riktning i alla val som ständigt måste göras i en organisation. Hur stöttar och visar de val vi gör varje dag att vi arbetar med just detta just nu?

Projekt är för mig en kortare avgränsad tidsperiod där olika frågor från temat undersöks. Utifrån temat formas olika projektfrågor som kan utvidga utforskandet. Det är av stor betydelse att vi här ställer genuina frågor som vi inte vet svaret på, frågor som verkligen är utforskningsbara. I vår organisation har vi en gemensam projektfråga som vi utgår ifrån under året. Frågan är ställd utifrån temat och är till för alla som arbetar på förskolorna. Den formas så att vi kan fortsätta utveckla utbildningen vi erbjuder barnen i temats riktning. Vi svarar på frågan i augusti och sedan gör vi ett mitterminsnedslag för att se vad vi tänker då, för att i juni återigen svara och jämföra vår förståelse av frågan efter ett års undersökande tillsammans. Detta är organisationens och pedagogernas fråga för att utveckla den utbildning vi erbjuder barnen. Den kan tex vara: Hur skapar vi känslan av att vara del av något större i utbildningen med barnen, i mötet med varandra och i mötet med familjerna? Vi undersöker också frågan i sig som; Vad betyder det för oss att vara del av något större? Vad innebär det att skapa en känsla? På vilka olika sätt behöver vi angripa frågan när det gäller barnen, oss själva och familjerna? I början av terminen undersöker vi detta ingående för att hitta ingångar i vårt arbete och undersökandet fortsätter under hela året i allt vi gör tillsammans.

Varje arbetslag bryter ner sedan ner projektfrågan i relation till sin barngrupp och arbetslag och de processer som pågår där. Vad behöver gruppen och individerna sättas i för sammanhang så att vi tillsammans kan mötas och undersöka ihop? Vilka gemensamma upplevelser behöver vi som utgångspunkt? Vad blir viktigt att rikta blicken mot? Hur kan vi skapa gemensamt intresse och engagemang i just den här gruppen? Vad har vi och vad gör vi med det?

Varje barngrupps projektfrågor varierar under året beroende på vad de har för erfarenheter med sig, vad de har för miljöer/material/platser runt sig och vad de intresserar sig för men frågorna som lyfts har alltid utgångspunkt i temat och pedagogernas tillägg i barnens undersökandet handlar alltid om att styra mot undersökandet av temat. Barnen har tusen och åter tusen ingångar, frågan blir hur pedagogerna kopplar ihop och skapar mening för gruppen och de enskilda barnen. Pedagogerna måste ta sitt ledarskap på största allvar och skapa gynnsamma, intressanta och engagerande sammanhang för barnen. Detta sker både genom lyssnande och erbjudande. Mer om detta i senare blogginlägg.

Processen är själva gången i arbetet. Vad som ledde till vad och hur det blev. Vi kan titta på processen under en förmiddag, en månads tid eller tre år. Processen är för mig hur (vi tror att) saker hänger ihop, hur de utvecklar sig, hur flödet tar form. Processen kan en först se i efterhand när en pusslar ihop saker, ser vad som ledde till vad. Processen är alltid igång och den tar heller aldrig slut. Den bara fortsätter. Jag tror överlag att vi borde ställa oss fler frågor om processen. Vad har hänt här innan? Hur påverkar det det som kan hända nu? Vad behöver vi ta hänsyn till? Vad har varit gynnsamt förut? Vad ska undvikas?

I arbetet är den pedagogiska dokumentationen, samlandet av spår/tankar/idéer/frågor, väldigt viktigt. Det är underlaget för att fortsätta fördjupa. Det är också underlaget för vårt SKA-arbete. Här kopplar vi ihop det vi gör, tänker, känner med temat och förskolans riktning. Vi frågar oss själva och varandra vad vi bidrar med, hur vi får syn på oss själva, varandra och omvärlden. Hur vi kommer i dialog. Vi möts också över och i dokumentationen för att se på processen. Dokumentationen görs på olika sätt och jag återkommer till detta men vill nu lyfta fram tre olika sätt i förhållande till SKA-arbetet och orden tema, projekt och process.

Temat är grunden för vår övergripande SKA-arbete, det som rektorn skriver fram om processen under året, analyserar och hittar utvecklingsområden och lämnar in som underlag till kommunen. Det är vår tolkning av förskolans uppdrag och hur vi uppnår det.

Den gemensamma projektfrågan är utgångspunkt för enheternas SKA-arbete där vi utvecklar vad vi erbjuder i utbildningen, analyserar och plockar fram utvecklingsområden ifrån. Projektfrågan tar sin utgångspunkt i temat och är en strategi för att fördjupa vårt arbete.

Barnens projektfrågor är föränderliga efter barnens upptäcker och utforskande, de väljs ut av pedagogerna (med utgångspunkt i temat) som leder utbildningen och för samman barnen i intressanta sammanhang. Dessa samlas i den pedagogiska dokumentationen som lever i det dagliga arbetet tillsammans med barnen.

Processen är rörelsen i både hur vi undersöker temat och hur vi gör i projekten. En rörelse som går upp och ner, fram och tillbaka, hit och dit och kanske kan vi inte riktigt få syn på den förrän vi har fått distans? Problemet är väl bara att den hela tiden pågår och vi är mitt i. Det är processen vi analyserar för att komma åt avgörande handlingar, se mönster och göra kopplingar.

Nu är det slut för idag. Tack för att du har läst. Nu är jag nyfiken på dina tankar!

Vad får du för tankar om tema, projekt och process? Vad


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: