Att skapa gemenskap, meningsskapande och likvärdighet (betyder inte likadant) är det många förskolor som arbetar för i sina organisationer. Min erfarenhet, och säkert många andras, är att det är ett komplext arbete av att hitta, sammanföra och koppla ihop sådant som är av betydelse och framförallt att fokusera och våga sortera bort för att skapa riktning i arbetet. Idag tänkte jag dela med mig lite om vår utvecklingsprocess under de fem år som jag arbetat i relation med Hästhagen-Uddareds förskolor i Floda förskolor. Det är bara den yttersta ramen av riktning som vi skapat vår organisation genom men jag tror att ni både kan känna igen er och och kanske också få nya tankar om hur ett sökande efter gemensamma hur kan uppkomma. Dagens blogginlägg kanske främst vänder sig till de som intresserar sig för sammanhållna utvecklingsarbeten, vilka det nu må vara. Jag har under min tid i förskolan arbetat i tre olika systematiska kvalitetsarbetet där jag varit med och byggt fram två av dem och i alla har den pedagogiska dokumentationen varit en drivande kraft. De har haft olika fokus men har alla byggt på en strävan att arbeta med just värden som gemenskap, meningsskapande och likvärdighet som utgångspunkt.

Det senaste SKArbetet bygger vi nu på min arbetsplats i Hästhagen-Uddareds förskolor. Dem lärde jag känna hösten 2017 och började min anställning där våren 2018. På Hästhagen-Uddared var utgångspunkten ett tioårigt arbete med aktionsforskning där det mycket kortfattat går ut på att arbetslaget väljer en fråga att undersöka i sin praktik för att utveckla sina arbetsprocesser med barnen. De gör ett nuläge och sedan aktioner för att utveckla mot ett önskat nyläge. I slutet av året undersöks nyläget och de analyserar resultaten som tas vidare arbetet.
Hösten 2018 introducerade vi i ledningsgruppen en guide för ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete som byggde på pedagogisk dokumentation men med aktionsforskningens ram om nuläge-aktioner-nyläge-resultat och analys. Guiden har under dessa snart fyra år varit följsam i arbetet och frågorna i den har omarbetats för att passa utvecklingen i vår gemensamma process. Vi startade i aktionsforskningens utgångspunkt att alla väljer sin egen fråga, fast vi gjorde det utifrån ett gemensamt ett av våra ställningstagande, men sen tre år tillbaka har vi nu haft en gemensam fråga på enheten. Vi upplever att det ger större kraft till vårt utvecklingsarbete eftersom vi lättare möts i gemensamt innehåll samtidigt som det finns plats för de olika arbetslagens utvecklingsområden. Att det just är en fråga är väldigt viktigt för att öppna upp ett utforskande. Om vi frågar ”Hur…?” får vi större möjlighet att undersöka på vilka sätt. De senaste tre årens frågor har varit:
Hur organiserar vi för ett projekterande arbetssätt hos oss? (HT20)
Hur projekterar vi för känslan att vara del av något större? (HT21)
Hur kopplar och skapar vi känslan av att vara del av något större? (HT22)
Vår ambition är att allt som pågår i organisationen, alla våra möten-från APT och LSG till fördjupningar (våra enhetsövergripande fortbildningsmöten) och pedagogiska måndagar (vår reflektion- och planeringstid), medansvarigsamtal och studiedagar har tagit utgångspunkt i vår gemensamma fråga. Om vi vill fördjupa och skapa bestående förändringar kan vi inte låta hundra saker komma in från sidan utan allt måste kopplas till det vi undersöker, frågan blir bara hur. Inför första året med guiden skrev ledningsgruppen fram tre ställningstaganden som handlade om välkomnandets pedagogik, människosyn och kunskapssyn. De grundade sig i visionen som redan fanns och hade också frö i sig från tidigare strategier (som är en del av det kommungemensamma SKA) Dessa ställningstaganden skulle nu vara en gemensam riktning för arbetet.

Hur organiserar vi för ett gemensamt projekterande arbetssätt hos oss? (Ht19) Första året med gemensam fråga arbetade vi mycket med formen för ett projekterande arbetssätt. Vi utgick från vårt ställningstagande om kunskapssyn och frågade oss själva hur skulle vi organisera oss själva och barnen för att få så mycket tid som möjligt tillsammans i utforskandet? Hur skulle vi samarbeta? Hur skulle alla bli delaktiga och få inflytande? Hur skulle dagarna bli begripliga och meningsfyllda för oss alla? Under året arbetade vi fram både en form för dagen, en form för pedagogisk måndag och vi började ana formen för vårt pedagogiska år. Vi arbetade också med vår förståelse för hur vi kan fånga upp och ge näring åt barns frågor och lekar genom pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att varje vecka samla arbetslaget runt guiden för att blicka bakåt på veckan som varit och planera framåt för det vi ville erbjuda barnen.

Hur projekterar vi för känslan att vara del av något större? (HT21) Under föregående år hade en riktning börjat brinna i ledningsgruppen och vår ekologiska grundsyn formades inför andra året med gemensam fråga. Vi började också integrera arbetet med estetikens betydelse i utforskandet och jobbade med känslan av och i oss själva och barnen. Vi släppte ställningstagandet kring välkomnandets pedagogik och känslan att vara del av något större blev istället utgångspunkten för arbetet som kom ifrån det faktum att omställning blev (är) nödvändigt för att överleva med vår jord. Vi skrev också fram ett ställningstagande för ledarskapet eftersom vi såg oss alla, både barn och vuxna, som ledare på olika sätt- för andra och för oss själva. Vi bröt ut delar av den pedagogiska dokumentationen från guiden och började arbeta med projektväggar för att tillsammans med barnen kunna samla spår av våra gemensamma projekt. Vi lade också till en personlig reflektionsbok för de vuxna. Under andra året undersökte vi på många olika sätt vad känslan av att vara del av något större betydde för oss och hur vi kunde göra skillnad på riktigt med små vardagliga handlingar, som en av våra kollegor utryckte det.
Vår ekologiska grundsyn
Människa, natur och samhälle hänger samman i en ömsesidig påverkan. Det innebär för oss en aktiv varsamhet och eftertänksamhet för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som lämnar spår och skapar mening både nu och i framtiden. Vi riktar oss därför mot ett fördjupat lyssnade på det som försöker göra sig hört och skapar små medvetna handlingar i vardagen som kan bli stora tillsammans och över tid.
Vi är i en tid där vi ställer om och lodar fram en ny karta.
(Ordningen på hållbarhetsområdena ändrades 2022 från social, ekonomisk och ekologisk till ekologisk, social och ekonomisk.)

Hur kopplar och skapar vi känslan av att vara del av något större? (HT22) I år plockade vi bort ordet projektera eftersom vi kände att det fick många av oss att fastna i att hitta ett projekt och med det kanske välja bort för många av de tillägg som barnen gjorde så istället plockade vi in orden koppla och skapa. Med hjälp av dem hoppas vi kunna hjälpa oss själva att se kopplingar i allt OCH att aktivt skapa möjligheter för att känna känslan att vara del av något större. Vi begränsade också arbetet i guiden till en gång var femte vecka och undersöker våra relationer till och användandet av projektväggen tillsammans med barnen mer. Under vårt första halvår med arbete i denna fråga har vi upptäckt att vi nu börjar få gemensamma frågor runt arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Hur får den konsekvenser på processen, hur hjälper den oss i sökandet av den gemensamma frågan, hur behöver vi arbeta för att det ska ske? Genom att undersöka kopplande och skapande har vi fått fokus på pedagogisk dokumentation som verktyg. Frågan blir hur vi nu arbetar vidare med det. En ingång som nästa år tillsammans troligen kommer fördjupa.
Tid och kontinuitet är avgörande faktorer för att över huvud taget kunna driva ett utvecklingsarbete. Byte av ledning och/eller mycket pedagoger betyder att arbete måste riktas om. Sånt som är givet för någon kan vara helt nytt för en annan. Varje person bär också sin egen berättelse om vad som hänt. Skulle du fråga mina kollegor hade vi säkert delvis berättat samma berättelse men med mycket säkerhet också olika. Vilken är din berättelse?
Hur skapar ni fokus och möjlighet till fördjupning i arbetet i er organisation?
Hur får ert arbete under året påverka det ni organiserar för nästa år?
På vilka sätt ser ni tillbaka på ert övergripande utvecklingsarbete för att hitta spår och berättelser att lyfta fram och se närmare på?
”omställning blev (är) nödvändigt för att överleva med vår jord” kan inget annat än relatera och hålla med. Då omställning kräver förändring och oftast utveckling behöver vi använda oss av metoder som tillåter allas olikheter i form av inställning, känslor till just de två, olika utgångspunkter och mängden av mod, tidigare negativa erfarenheter. TILLSAMMANS. All förändring måste utgå från behöv , ge möjligheten till att förstå syfte, hur den påverkar, vad den påverkar, att se positiv effekt på det vi gör, eller det som den resulterar in , framkalla känslan av delaktighet, meningsfullhet . Förändringar och lärande kommer alldrig ta slut, det är en oändlig process , så min fundering är hur rustar vi våra hjärnor till att vara öppna och inte rädda eller tillåtande till att vänta……tills det blir jobbigare eller för sent…
GillaGillad av 1 person
Precis så. 🌱
GillaGilla