Precis innan jag slutade på mitt förra arbete så tog jag och pedagogistan emot studiebesök från en förskola i en grannkommun. De hade mycket frågor,tankar och reflektioner. Vi hade en kväll full med utbyte och kollegialt lärande. De har under en tid funderat mycket på vad de vill erbjuda på förskolan och hur de ska komma igång med ett mer demokratiskt arbetssätt. Jag har haft nöjet att få följa dem och ta del av deras process eftersom jag känner en av pedagogerna. De har vänt upp och ner på sina rutiner och sina invanda tankemönster och tänkt om. Hela arbetslaget är på samma spår och delar visionen om att kunna erbjuda en lärande miljö för barnen i verksamheten. Mycket bubbel, glada tillrop har jag hört under deras process men också frustration för viljan att vara ”längre fram”. För några månader sedan var jag hos dem och spanade in deras miljö så som den såg ut då. Deras förskola ligger i en skolbyggnad och har alltså ”klassrum” som lokaler. En utmaning men också en möjlighet. Rummen är många och de är stora samtidigt som de har höga fönster och även klassisk ”klassrumsutrustning” som t.ex. whitboard-tavla. Miljön var då ganska så traditionell även om de hade börjat med lite returmaterial och hade tanken om vilken förskola de ville att barnen skulle få möta. Studiebesöket inspirerade till att dra igång ordentligt och gav dem (vad jag tror) en ingång till att se vad de faktiskt hade i sina förråd.
Förvandlingen jag sedan fick se när jag några veckor senare besökte förskolan var SÅ inspirerande. De hade verkligen vänt upp och ner på sina lokaler och tänkt hur de skulle förändra för att förbättra för barnen. Stora rummet fick en datorhörna där datorn, kameran och filmkameran var lättillgängliga och det kunde bli en plats för gemensam dokumentation för barn och pedagoger. Ett litet kök inreddes också med riktiga kastruller och stekpanna. Ett litet rum som redan var mörkt fick hel mörkläggning med hjälp av svart tyg och där sattes ljusslingor upp och en cd-spelare in för ro och vila. En liten mörk ateljé med inget naturligt ljus fick växa in i nästa rum och vävas samman med en stor teaterscen som skänktes av en förälder. I det lilla rummet där ateljén förut fanns fick en oh-apparat in ljus och möjlighet för skuggor och målande i stort format.
Materialet blev synligt, sorterat och organiserat för barnens användande. Överskådligt med en mångfald som väcker lust och fantasi. Byggrummet fick ett helt stort eget rum och en massa material som pedagogerna samlat blev tillgängligt för barnen. Öppna hyllor med synligt material var en genomgående förändring, en mångfald av möjligheter öppande sig för barnen som nu verkligen såg det de kunde göra. En overhead fick plats vid byggen och tillsammans med ljusbordet gjorde det rummets ljus spännande och tillräckligt utan de kalla lysrören som fanns i taket.
Pedagogerna hade sorterat och organiserat alla saker på avdelningen så att det inte skulle finnas något där som bara ”låg och skräpade” utan allt som fanns skulle användas. De plockade ner och gjorde rent på väggarna för att kunna fokusera på bilder av barnen och deras görande. Mycket handlar ofta om att ta bort för att fokusera på det som behöver synas.
Det ska bli spännande att vidare följa barnens utforskande i de nya miljöerna och pedagogernas möjligheter till att försöka förstå hur barn tänker för att kunna utmana dem på ett utvecklande sätt.
Tack ”kollegor” för att jag får vara med i er process!
PEDAGOGISKA KULLERBYTTAN 
Lämna en kommentar