Jag fick en undran om hur barnen är delaktiga och hur de skyddas från att blottas med sina tankar och sitt görande i den pedagogiska dokumentationen.
(Först och främst är det föräldrarna som bestämmer om sitt barn. Om barnet får vara med på bild eller ej, om barnet får finnas på bilder/dokumentation som visas på hemsidan, i tryck osv. Detta får föräldrar ta ställning till när barnet börjar förskolan. )
Den etiska aspekten är väldigt viktig i tänkandet och görandet av dokumentationen. I den pedagogiska dokumentationen reflekterar lärarna kring lärandet som sker hos barnen i gruppen. Detta för att kunna vidareutveckla arbetet i gruppen. Detta är en del utav uppdraget som vi lärare har i förskolan.
När sedan dokumentationen kommer upp på väggar, etablerar sig i den lärande miljön, så görs detta tillsammans med barnen. Oftast går det till så att man plockar ut bilderna och pratar tillsammans med de barn som varit inblandade om vad det var som hände och hur man skulle vilja att andra får ta del av det. Oftast sker det som en del av en process när några barn har gjort något och vill dela det med andra. Då har vi möte och barnen berättar med hjälp av bilderna vad de har gjort. Vi kan då föreslå att bilderna sätt upp på den plats där barnen har arbetat för att koppla ihop platsen med händelsen. Barnen är med och sätter upp eller så pratar vi och visar dem hur vi har gjort. Vi frågar vad de tycker och hur de tänker om dokumentationen. Vi läser orden för dem. Jag har haft barn som inte vill vara med på bild, detta respekterar man. Man frågar när man tar bilder och visar barnet vilka bilder man tagit. Man försöker alltid så långt som möjligt ha med barnen i dokumentationsprocessen.
Vi tror på detta för att vi ser hur barnen använder sig av bilderna för att återberätta ( små barn som visar och berättar för sina föräldrar, mor/farföräldrar om vad de gjort på dagen) , lär sig texten och visar stolthet över att det är deras bilder, deras ord. Alla barn är inte med här och det är något vi ofta får höra av föräldrar. Vi får då förklara att inte alla vill vara med. Alla vill inte bli synliggjorda på detta sätt.
I den längre loppet ser vi detta som ett instrument för att få samhället att försöka förstå hur barn tänker och hur de lär, vad de är nyfikna på, vad de kan. Göra barnens röster hörda 🙂
Hur tänker ni? Vad tar ni för etiska ställningstagande?
Kullerbyttan 