Hållbar utveckling- så mycket mer än återvinning….

I vårt arbete med Tredje Rummet tänker jag mycket på vad hållbar utveckling egentligen är. Jag tänker att det är något vi ska dyka djupare in i under hösten då det är vår bärande idé för Tredje Rummet samt för att vi i kommunens kvalitetsarbete för förskola ska göra en särskild uppföljning kring naturvetenskap i förskolan. Det ska bli spännande att definiera hållbar utveckling och hur det ter sig hos oss i vår undervisning. I Bruntlandkommisionens rapport ”Vår gemensamma framtid” definieras hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och innefattar  ekonomisk, ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. När vi inom förskolan tänker på hållbar utveckling som tenderar vi att hamna i områden som källsortering, återvinning och kanske kompostering och odling men hållbar utveckling är betydligt mer än så.

I förhållande till Tredje Rummet ser jag många olika aspekter av hållbar utveckling som vi tillsammans arbetar med. Nu i början, vid skapandet av vår gemensamma plats är den sociala delen av hållbar utveckling starkast tänker jag. Vi skapar möjligheter för samarbete, delaktighet, för att lyfta blicken och se varandra, för att jag och du ska hitta vår plats i det nya. Vi bär våra berättelser dit, vi delar dem med varandra och lär oss mer om andras handlingar, idéer och tankar. Vi ser också varandra på nya sätt på en ny plats med andra förutsättningar. Vi bygger sociala hållbara strukturer där vi tar hand om varandra tillsammans och vidgar vårt eget sammanhang. Vi ser till att alla har och att vi fördelar våra resurser på bra sätt också mellan förskolorna. Vi tar gemensamt ansvar. Detta skapar samhörighet, större förståelse för förskolan som plats, större förståelse för olika sätt att göra och tänka. Vi skapar en grund för att vilja samarbeta mot något större än vårt eget- något vi delar med andra. Det tror jag är första steget i hållbar utveckling, att faktiskt känna sig ömsesidigt beroende och förstå sig själv i ett sammanhang och att arbeta tillsammans.

”Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget (resilient).”

Folkhälsomyndigheten

Samtidigt som vi skapar strukturer för ett nytt socialt sammanhang, en mötesplats som ska generera kraft i vårt arbete så börjar vi också fundera på den ekonomiska hållbarheten och vänder blicken mot vår egen konsumtion och alla saker vi har runt omkring oss, saker vi kan påverka. Genom att bidra med något som man kan dela med sig av till Tredje Rummet så får vi syn på vad vi använder och vad vi inte använder. Vi får också syn på vad vi skulle kunna använda och hur, genom att dela idéer med varandra kring det. Ni har säkert hört tals om ”trenden” kring minimalism, att verkligen fundera på vad man behöver och vad för saker som bringar värde till ens vardag. Hur ska vi kunna förstå hur mycket resurser vi förbrukar om vi inte börjar i änden av vad vi inte kan vara utan? Både vuxna och barn lever idag i ett samhälle som byggs på att konsumtionen hela tiden skall öka. Hur motverkar vi i förskolan en sådan kraft för att utbilda barnen i ett hållbart levene som är del av den omställnings vi måste göra? Hur får vi barn att få upp ögonen kring vad som krävs för att skapa alla saker som vi har runt oss och hur mycket som slängsvarje dag som mycket väl skulle kunna leva längre om det togs omhand.

”En viktig skillnad mellan ekonomisk hållbarhet och ekologisk resp. social hållbarhet är att de ekonomiska strukturerna är skapade av människan. Därmed har vi också möjlighet att se de ur olika perspektiv och också påverka de för att stödja en hållbar utveckling. ”

KTH om ekonomisk hållbarhet

På Tredje Rummet börjar vi i det lilla som också är det stora- att sortera ut det man inte behöver och dela med sig, att samla och sortera upp tillsammans för att låna ut eller ge bort till andra, att återanvända och använda på nya sätt, att dela med sig av idéer som genererar ett sätt att leva och verka som sliter mindre på våra gemensamma resurser. istället för att bunkra upp material i våra förskoleförråd har vi ett gemensamt på Tredje Rummet där alla kan hämta, byta eller låna. På så sätt får våra saker större användning och vi minskar vår konsumtion genom att dela. Vi sätter heller inte ihop de material vi använder med klister eller tejp då vi arbetar/bygger/skapar/undersöker. Detta för att vi ska kunna sortera tillbaka och återanvända materialen gång på gång. Vi hittar andra lösningar som att vika, knyta eller annat för att få materialen att fästa samman. Vi dokumenterar det vi gjort med hjälp av foto och/eller film för att spara våra idéer och vårt arbete. Det är en omställning för både barn och pedagoger men också ett sätt att medvetandegöra hur vi kan återanvända och vad som krävs av oss då. Så småningom sträcker vi oss ut i samhället och hjälper andra att ta ansvar för det vi förbrukar och ta hand om det som går att använda. Vi knyter förskola till samhället, till våra lokala företag och skapar gemensam förståelse för resursomhändertagande.

Ekologisk hållbarhet i förskolan handlar för mig mycket om att skapa relation till naturen, att förstå att vi är en del av den och att vi påverkar den på olika sätt samt att generera vilja att ta hand om den. Enbart genom förståelsen för hur vi hänger ihop kan vi skapa en medveten handling hos oss själva när det gäller hur vi påverkar vår omvärld. Det kan vara små saker som att mata förskolans hönor med kompost, att hälla vattnet som var över efter maten i sin odling istället för i vasken eller större saker som att samla plast på stranden, eller påverka andra människors sätt att förstå vikten av att ta hand om naturen. Det handlar också om att förstå materialets ursprung, dess materialitet och möjligheter. Att ta sig tid att stanna upp, att hantera varsamt, att undersöka noga och känna till hur man göra medvetna val av material som är bra för miljön. Det är ett sätt att leva, en uppmärksamhet att främja för det är inte så enkelet att göra bra val, det handlar också om att vara kritisk och kunna väga olika för och nackdelar mot varandra.

”Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det många gånger att definiera hållbarhet ganska väl.”

KTH om ekologiskt hållbarhet 

För en hållbar utveckling ska kunna ta plats i våra liv måste vi sträcka ut och våga lyfta blicken för att möta andra som vi kan skapa nätverk med för att förstå vår omvärld på nya sätt. I förskolan är vi (generellt) dåliga på det. Vi ser vårt lilla sammanhang och fastnar lätt i vad vi har och inte har, i det vi alltid har gjort och känner oss trygga med.  Vi behöver en större kultur av samarbete, tillit och lojalitet mellan förskolor, mellan förskolor och samhälle. Världen förändras varje dag och vi står alla inför nya svåra utmaningar. Vi behöver varandra i arbetet för en hållbar framtid.