Digital dokumentation OCH fysisk dokumentation i rörelse!

Dokumentationsväggarna på Tredje Rummet växer fram med de nya erfarenheterna i mötet med Tredje Rummet från barn och vuxna på Berghults förskoleenhet. Pedagogista Linda Mjölner hänger upp barnens och pedagogernas tankar och handlingar som lämnar spår. Barnen har ritat materialet och sig själva. De har beskrivit materialets väg till Tredje Rummet genom skisser, bokstäver och andra krumelurer. De vuxna har skrivit ner barnens tankar och erfarenheter och sina egna reflektioner över vad mötet med Tredje Rummet gjort med dem och barnen. Varje ny grupp med människor som kommer till Tredje Rummet får se dessa avtryck. De kan ta del av hur andra före dem har gjort och tänkt och det ger dem en slags förförståelse inför mötet med Tredje Rummet. De får också känna sig som en del av en helhet. Det pågår något här där vi kommer och lägger till.

Under förra året har pedagogerna på Hästhagen-Uddareds förskolor bekantat sig med en ny form för systematiskt kvalitetsarbete som jag har skrivit om här. Det har tidvis varit jobbigt och svårt att få till den gemensamma reflektionen och fokus på dokumentationen. Det är mycket som behöver övas på, allt från att rent tekniskt klara av att arbeta med Google presentationer och Google Drive till att välja ut vad som ska dokumenteras och hur det sedan kan analyseras för att utveckla vår undervisning. Det är inga lätta saker att göra och det krävs tid och tålamod för att långsamt öva sig i att hitta nya arbetssätt med både barn och kollegor. Det viktigaste den här dokumentationen gör är att den får oss att göra medvetna val för undervisningen som grundar sig i det som hänt, det barnen sagt och gjort.

När vi utvärderat förra årets arbete i våras hjälpte vårt systematiska kvalitetsarbete (SKA) oss att se tillbaka på de processer som pågått. Vi hade resultat att titta på och kunde analysera helheter i vårt arbete och hade också dokumentation av hur barnen hade blivit undervisade och i vilka processer de befunnit sig som vi kunde lämna vidare till de lärare som tog emot barnen i förskoleklass och också från våra yngre till äldrebarn. Vi hade också underlag för utvecklingssamtal och föräldramöten. Allt ligger digitalt och blir då enklare att nå och att dela.

Flera av våra arbetslag har under året arbetat med barns delaktighet i dokumentationen som aktionsforskning (område att speciellt utveckla och gräva djupare i). Formen för SKA har då ställts i relation till barnens dokumenterande och hur vi använder dokumentationen tillsammans med barnen. Rent konkret så finns vår form (vår mall) på Google Driv och kan användas i våra Ipads. Detta gör att barn och pedagoger kan nå att dokumentera och titta på dokumentationen via plattan,datorn och/eller genom projektion. På det sättet är den tillgänglig för barnen tillsammans med pedagogen men inte lika tillgänglig på egen hand. Den är också mer ett arbetsverktyg för pedagogernas utveckling och planering av undervisningen och underlag för pedagogisk måndag (reflektion och planering varje måndag med arbetslaget 16-18).

Tillsammans med barnen används istället Ipadens bilder och filmer från kameran av barnen och pedagogerna på daglig basis när de vill titta tillbaka på det som dokumenterats. Här kan barnen bläddra bland bilder och filmer på ett enkelt sätt. Dokumentationen finns alltså mestadels digitalt men delar av den, utvalda bilder behöver också finnas analogt. Detta har gjort att vi diskuterar hur den digitala och den analoga dokumentationen behöver komplettera varandra. Hur syns barnens idéer och tankar, det de intresserar dig för i miljöerna? När vi arbetar mycket med ofärdigt/återbrukat material i våra miljöer så behövs dokumentationen av barnens handlingar än mer tänker jag. Då är det inte självklart vid en första anblick att barnen t.ex. intresserar sig mycket för brandslangar när det vi ser i ett rum är 20st papprör. Hur använder vi då bilder från barnens görande med materialen blandade med bilder av det som intresserar dem, i detta fall brandslangar? Hur får vi syn på vad som pågår just nu? Dokumentationen i miljöerna är i rörelse och behöver förändras och följa barnens utforskanden. Den behöver vara ett tillägg för möten och kommunikation, spridandet av idéer och tankar. Det är då och först då den blir pedagogisk.

I bilderna nedan ser ni exempel på olika dokumentationsväggar som jag arbetar tillsammans med genom åren. De har en blandning av bilder från verksamheter (bilder på material, barns handlingar, barnens digitala bilder, barns skisser, pedagogers skisser, tankar och reflektioner från både barn och vuxna). Ofta så organiseras väggen så att barnens bilder/skisser/tankar/handlingar sitter längst ner och ovanför dem sitter de vuxnas reflektioner, tankekartor och liknande. På väggen görs tillägg och bortplockning nästan dagligen. Det kan vara tankar/reflektioner som skrivs upp, skisser/bilder som barnen gör, tillägg från föräldrar. Det som väljs ut för väggen har med det barnen är upptagna med att göra. På så sätt marinerar vi oss själva i det som är vårt fokus just nu och har en fysisk mötesplats för dokumentation av våra handlingar, reflektioner, idéer och tankar.

På Tredje Rummet ska dokumentationen under året nu få en omarbetning. Vi har gått från att göra enskilda platser för inlämnat material där dokumentationens syfte var att markera platsen och identifiera de som lämnat materialet och deras idéer om hur det kunde användas till att ha börjat sortera materialen och göra större platser med gemensamma idéer. Nu får även material lämna Tredje Rummet och dokumentation om hur materialet används på förskolorna och vad det gjort för tilläg till barnens utforskanden ska lämnas tillbaka för att sprida idéer om hur materialet kan användas.

I arbetet på Tredje Rummet har den fysiska dokumentationen blivit viktig eftersom den blivit en mötesplats för barn och vuxna på ett annat sätt än den digitala. Barnens teckningar och anteckningar har blir synliga i original och det är något visst med en sådan berättelse. Det blir också en fysisk historia kring arbetet och alla spår barn och vuxna lämnat. Materialet som togs med ligger också här så det går även att känna lite av upplevelsen!

Vad tänker ni om dokumentation, digital och analog? Hur gör ni hos er för att dokumentation ska nå barnen och användas tillsammans med dem?

En kommentar på “Digital dokumentation OCH fysisk dokumentation i rörelse!

Add yours

  1. Spännande tankar! Jag arbetar med 1-2 åringar och vi har en stunds gemensam digital reflektions stund då vi sitter på vår reflektionstrappa och ser tillbaka på det vi gjort tidigare. Ibland läggs fokus på ett enskilt barns görande som hen ger utryck för att vilja dela med sig av och ibland lyfter vi fram grupprocesser. Barmen uppskattar att ”få tillbaka verksamheten” och ofta plockas aktiviteten upp igen och igen, barnen får mersmak 🙂
    Analogt tycker jag att dokumentationen vinner plats om den kan sättas i rörelse tex via dokumentationslådor som barnen kan ”vandra”med, barnen väcker på så sätt dokumentationen och det blir synligt vad dem vill återvända till. Dokumentationen blir en möjlighet för barnen att utrycka sig igenom.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Webbplats drivs med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: