Kära läroplan. Du är ett kärleksfullt och omtänksamt dokument där några kloka och välvilliga människor har satt tonen för den svenska förskolan. Du visar en tydlig värdegrund för arbetet, att förskolans arbete ska vila på demokratisk grund, att barnkonventionen ska råda och att barnen ska förstå att de är del av ett större sammanhang både tillsammans med andra människor i världen och med naturen. Du är också ett dokument fullt med vad men inga hur. En vision utan verktyg för genomförande, och klokt är väl det eftersom det måste finnas utrymme för professionen att göra sitt jobb.
Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Detta förutsätter att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden.
Läroplanen för förskola 2018

För mig är du där för att vi som gör förskola ska komma ihåg hur komplext vårt uppdrag är. Du visar oss vad som finns att erövra. Du påminner om vikten av helhet men visar också på delar. Trots att du visar på många delar kan jag ibland ändå tycka att du är lite för grund då det finns så mycket djup i varje del. Det märks att vissa ämnesområden fått lite mer utrymme och andra har fått dela på några rader, men jag håller dig inte ansvarig för jag vet att du gjort ditt bästa ur alla de aspekter, tyckanden och influenser som påverkat dig. Det är inte lätt när många ska samsas om att beskriva världen och det som finns att veta om den.
Det är nu upp till oss som gör utbildningen tillsammans att göra kloka val utifrån din riktning. Tillsammans tänka och forma och vara i en ständig dialog kring ditt innehåll !
Som läroplan för alla Sveriges förskolor har du ingen uttalad teoretisk (eller didaktisk) grund eftersom att många olika sätt att göra förskola ska få lov att rymmas. Med detta sagt så visar du ändå på några starka drag som ger riktning åt arbetet så som att: lärande sker tillsammans, leken ska vara utgångspunkt och att lek, omsorg och lärande ska vara en helhet samt att barnens intressen och lust ska ge möjligheter att erövra nya kunskaper och här kan nog många olika pedagogiska riktningar känna igen sig.
Förskolans arbete ska inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.
Läroplanen för förskolan 2018
Du ger förslag på att ett temainriktat arbetssätt kan vara en möjlighet, det står så, kan vara. Inte är, inte ska utan kan vara. Vad ett temainriktat arbetssätt sedan är får vi själva tolka men du är noggrann med att betona helheten i utbildningen och sammankopplingen mellan lek, omsorg och lärande.

Något som gjorde mig bekymrad vid din första revidering 2010 var hur din välvilja av att tydligare lyfta fram innehållsmål för utbildningen (alltså uppmärksamma oss som gör utbildningen på hur många områden som faktiskt finns att synliggöra, skapa innehåll kring samt utmana) var hur detta skapade en uppdelning av utbildningen i förskolan. Jag vet att det inte var din mening att det plötsligt skulle finnas mattehörnor, skrivhörnor, naturvetenskapshörnor, teknikhörnor och så vidare på varenda förskola. Du som alltid talat din varm om helheten i utbildning, om barnens lekande som utgångspunkt, pekade nu ut alla olika ämnesområden som skulle erbjuda och vi blev så nervösa där ute på förskolorna för att vi inte hade med allt.
För vår egen skull, för att försöka tydliggör för oss själva, så gjorde vi det som var lättats; sorterade material och miljöer efter ämnesområden så som vi förstod dem.
Så här i efterhand med några år på nacken vet nog de flesta av oss att barnen inte lät denna uppdelning bero utan istället visade oss att ämnena hänger ihop, genom att korsa och blanda och lät oss förstå att uppdelningen satt i våra huvuden, inte i deras. För att vi som lärare ska kunna uppmärksamma naturvetenskapliga utforskanden så behöver vi veta hur vi identifierar dem och utmanar dem varsomhelst och närsomhelst. Det räcker ju inte att barnen är i naturvetenskapshörnan. De kan ju lika gärna leka rollek där. Att erbjuda naturvetenskapliga utforskanden är inte bara att ”lägga fram lite natur” utan självklart att som lärare upptäcka vad som är naturvetenskapliga utforskanden, synliggöra detta och utmana det vidare genom att hitta rätt frågor, material/miljöer, grupper av barn och så vidare.
”Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. ”
Läroplanen för förskolan 2018
Läroplanen behöver engagerade, intresserade och kunniga pedagoger. Vi behöver göra verklighet av orden. Det är vårt ansvar. Vi behöver fundera på hur vi väver samman målen och skapar syfte och riktning med det vi erbjuder. Läroplanen säger ju nämligen vad vi som förskola ska erbjuda barnen. Vilken typ av plats vi ska vara, vilket sammanhang vi ska skapa. Den säger inte vad barnens ska uppnå. ”Förskolans ska ge varje barn förutsättningar att utveckla…” står det. Vill en väldigt gärna arbeta med matriser (som jag förstått är ganska populärt) så får en göra matriser på förskolans erbjudanden. Inte på barnen. Krysslistor är aldrig en lösning på något tänker jag. Bara för att en satt ett kryss så betyder inte det att något på något sätt är klart, avkryssat, check på den. Nej, allt fortsätter ständigt. Det som lärts kan glömmas bort om det inte används kontinuerligt. Det finns inget som kan checkas av i barns lärande och utveckling. Det som erbjudits kan falla ifrån. Det finns inget som kan erbjudas en gång och sen vara klart med. Så tänker jag. Kasta checklistor i återvinningen och lägg er tid på att göra meningsfull undervisning för barnen.

”Att undervisa i förskolan handlar om att fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande. Det betyder att kunniga och engagerade förskollärare som utmanar och inspirerar barnen spelar en avgörande roll för förskolans kvalitet och likvärdighet.”
Skolverket 2019 LÄNK
Tänk ändå att vi har läroplanen. Att vi har en riktning i arbetet som visar oss vad barnen i förskolan har rätt till. Vad de ska involveras i och hur de ska få uppleva sina liv på förskolan. Det tycker jag är något att vara stolt över, att ta ansvar för och att glädjas åt. Känn din läroplan, sa Anne-Marie Körling och jag säger detsamma. Bär runt på den. Dra fram den. Läs den. Känn den. Stryk under, skriv i marginalen, visa den för barnen, prata om den, undra över den. Expandera den! Men framförallt använd den. Ofta och mycket. Gör den till din. Gör den till er. Gör den till vår!
Vad har du för relation till förskolans läroplan?
Hur använder du den idag?
Vad skulle du vilja utveckla i sättet du använder den?
Blir så inspirerad av din text. Men varför är det så svårt att få läroplanen närvarande på det sätt du beskriver? Hur får jag med mina kollegor?
Tack för ny inspiration och för de tankar du väcker.
GillaGillad av 1 person
Jag tror generellt att vi använder den för lite. Vad skulle hända om den bara var med mer, rent fysiskt? Om vi liksom skulle säga Vad säger läroplanen om det här? när vi diskuterade en fråga, funderade på veckan eller skulle ha möte med familjerna? Kanske skulle vi lära känna den på riktigt då? Jag blir sugen på att hänga den om halsen 😊Tack för att du läser ❤️
GillaGilla
Eva!
Har ett tips som jag prövat. Kanske kan va något?
En gång i månaden hade vi träffar med enbart arbetslaget. Mycket praktiskt skulle avhandlas. Vi valde att lägga de praktiska diskussionerna sist eftersom man lätt kunde fastna i dem längre än nödvändigt. Första timmen ville vi ägna åt annat. Det kunde vara att diskutera någon litteratur. Skulle ju mycket väl kunna vara läroplanen. Vi turades om inför träffarna att välja ut ett stycke som alla läste innan träffen. Skulle inte alls vara mycket, bara någon sida eller två. Tid har vi ju inte så mycket i förskolan, så det får inte bli betungande om man ska få med alla på tåget. Viktigt också att varje pedagog valde sitt avsnitt utifrån sitt intresse för just det som stod att läsa där. Vi behövde inte läsa kapitel för kapitel eller ens hinna gå igenom en hel bok. Sen gick vi helt enkelt laget runt och reflekterade och delade tankar mm. utan några förberedda diskussionsfrågor. Minimalt med förberedelsearbete men brukade bli intressant, bra och kul och stärkte oss som grupp i vårt arbete..
GillaGillad av 1 person
Tack för bra idé!
GillaGilla
Som pensionär sedan några år tillbaka känner jag väl igen allt du skriver. Jag har levt och verkat för ett arbetssätt där man använder sig av projekt och utgår från lek, skapande och utforskande och där miljöer växer fram utifrån projekt, såväl på barnens initiativ som utifrån pedagogernas utmaningar. Det blev miljöer som kunde användas till lek, utforskande och skapande och som inspirerade både barn o pedagoger i samspel till fortsatta projekt, utforskande och äventyr. Olika ”ämnesområden” ingick naturligt och blandades på ett naturligt sätt. Det var en ständigt pågående process där samspel, intresse och inflytande var givna grundläggande ingredienser.
Till min förskräckelse kunde jag konstatera att förskolan drabbades av en osäkerhet när senaste läroplanen gjorde sitt intåg. Hur skulle den tolkas? Ska förskolan bli skola där man ämnesvis undervisar barnen? (Fast inte läroplanen sa så). Kanske några pedagoger tyckte att det blev enklare, lite mer åt hållet att följa en mall än att delta i processer och nyfiket följa barnens lek och lärande.
Jag hoppas verkligen att många pedagoger tar del av dina tankar och får möjlighet att diskutera och reflektera och vågar ge sig ut på ett spännande och utforskande arbetssätt.
GillaGillad av 1 person
Vad glad jag blir av att läsa dina ord Stina. Tänk vilket viktigt bidrag du gjort till många barns liv. Det är så viktigt att prata om vad läroplanen betyder. Verkligen prata om det för att inte ta saker för givet. Tack för att du läser❤️
GillaGilla
Jag tycker och har erfarit att rhisomet (en rot med många rottrådar som vävs samman och som går ur och i varandra i ett oförutsägbart mönster) ger en bra bild av hur förskolebarn utforskar, lär och leker. Alltså inte ämnesvis. Malaguzzis sätt att beskriva det som en spagettiröra är heller inte fel. Min mening är därför att pedagogik och arbetssätt i förskolan bör utgå från det.
GillaGillad av 1 person
Håller helt med dig! Att se lärandet som ett rhizom kommer från de franska filosoferna Deleuze och Guattari. ❤️
GillaGilla
Kloka tankar. Läroplanen behöver ständigt vars levande. Stötas och blötas mellan kollegor och själv. Msn behöver bygga upp en relation med den och framförallt grotta i del 1 värdegrunden och tankarna kring lärande. Upplever i vår iver att få med allt att vi fastnar i del 2 och med större grupper kanske outbildade kollegor så försöker vi skapa kontroll genom att checka av lärandemålen i del 2. För egen del har det hjälpt att läsa framlänges och baklänges och reflektera vrida o vända med olika ” ögon” och sn stor hjälp är att läsa LGR 11 se likheter och plocka ut ” förmågorna ” Läroplanerna hänger ihop och är klokt skrivna av många från olika lärandekulturer. Men mig har det hjälp att inte fastna i någon slags kunskapskrav utan se och stötta förmågor hos varje barn. Utan kunskapskrav och ämnen. Att stötta barn till lärandeident i stället.
GillaGillad av 1 person
Tack för underbar läsning som vanligt!
Jag blir så glad när du hjälper mig att sätta ord på det som känns fel i användandet av matriser och checklistor som vår kommun har valt att arbeta utifrån. Tyvärr är det många pedagoger som känner med mig, men vågar inte lyfta sin röst- kanske för de inte riktigt kan sätta fingret på vad det är som känns så fel när vi ska sätta grön eller gul ruta på varje barns lärande? Det är som du säger, dessa matriser och checklistor visar ingenting på vad som sker i förskolans vardag. Och är det verkligen det vi vill lägga tid på, sätta olika kryss på barn utifrån mina tolkningar av vilket lärande barn har tagit till sig?
Men de som tagit detta beslut att arbeta med matriser menar att det säkerställer att vi pedagoger ser varje barns lärande, och synliggör för oss pedagoger vad vi behöver jobba mer med kring varje barn. Jag menar att pedagogisk dokumentation hjälper oss med det. Det hjälper oss även att se i vilka sammanhang varje barn verkar mest nyfiken, hur individen påverkar gruppen och gruppen påverkar individen. Ja, det finns mycket att reflektera kring. Jag hoppas du lyfter fler tankar om målstyrning och jag ser nyfiken fram emot hur dessa tankar kan se ut i praktiken.
GillaGillad av 1 person
Så tråkigt att behöva arbeta med matriser och vad det medför och därmed gå emot sin barnsyn och syn på lärande. Kan en komma ifrån detta i vardagen i verksamheten på något sätt och ändå vara lite lagom ”lydig” mot pålagorna uppifrån? Det är inte värt att lägga stor vikt på en omöjlig kamp så man tappar det som är viktigt.
I väntan på att vinden vänder får man jobba på med ett arbetssätt och en pedagogik som stämmer med ens barnsyn och samtidigt använda de kanaler man har med dokumentation, föräldramöten, utvecklingssamtal mm. för att visa på hur man arbetar mot läroplanens mål. Ett tryggt arbetslag med fötterna långt ner i samstämmig barnsynsmylla och en nyfikenhet är förstås guld värt.
GillaGillad av 1 person
Maria! Ni måste ställa fler frågor om användandet av matriser. Hur kan ni säkerställa det er ledning hävdar ni kan göra? Ni kan bara säkerställa att ni tittat efter det men vad ni sen ser och vad barnen faktiskt lärt och hur det hänger ihop är omöjligt att säkerställa. Jag blir galen på människors blinda tro på att ett kryss en en box skulle ha något att göra med vad barnen har lärt sig att göra. Arbetet med pedagogisk dokumentation visar, precis som du säger, barnet i ett sammanhang, visar vilka erbjudanden som gjorts och hur samt vilket lyssnade som gjorts. Det skapar betydligt mer underlag för utveckling av undervisningen än vad ett kryss i en låda gör. Dessutom är det redan en del av verksamheten. Dokumentationen här kan lyftas och analyseras utefter vilka mål ni har för verksamheten. Våga trycka på. Våga lyfta aspekterna av varför matriserna skulle säga mer än analyser av den pedagogiska dokumentationen. Fortsätt kämpa mot förpappringen. Läs Jonna Bornemark så får du referenser!
GillaGilla