Kullerbyttan

-en blogg om meningsskapande i utbildning

En organisation som kontinuerligt arbetar med att utveckla det pedagogiska ledarskapet behöver också kompetens och organisation för att göra detta. I varje organisation behöver rektorn fundera på vad som behövs och hen är den som är ansvarig för att skapa grundförutsättningar som fungerar. Rektorsuppdraget är stort och komplext. I Sverige har rektor ansvaret för det pedagogiska ledarskapet men också för många andra saker. Det handlar om personalansvar, budget, lokaler, arbetsmiljö, SKA, LSG-arbete, brandskydd, vårdnadshavare, likabehandling och mycket mer. Beroende på vad rektorn har för preferenser och kompetenser så behövs också olika kompletterande roller för att stötta upp ledarskapet. Här krävs först och främst god självkännedom från rektorn och en riktning i ledarskapet där rektor har en bild över vilken slags förskola hen vill skapa. Först då kan organisationen läggas. Vad finns i vår organisation och vad kan vi göra med det?

”Enligt Skolinspektionen består bristerna i förskolan bland annat av en svag målstyrning som påverkar det pedagogiska uppdraget. Det finns också områden i läroplanen som av olika anledningar väljs bort. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap är avgörande för förskolans kvalitet och uppdrag.”

Skolverket 2019 (2022)

I mötet med den pedagogiska filosofin från Reggio Emilia har två roller tagit plats i svensk förskola- pedagogistan och ateljeristan. Utifrån Reggio Emilias organisation motsvarar pedagogistan egentligen vår rektorsroll men med fokus på pedagogiskt ledarskap tillsammans med pedagogistakollegor, pedagoger och familjer. De andra uppgifterna i rektorsskapet sköts av en HR-funktion. Pedagogistan är utbildad vid universitetet. Ateljeristan har i Reggio Emilia ursprungligen en konstnärlig utbildning och är inte utbildad pedagog. Hens uppgift är att låta de konstnärliga perspektiven ta plats i förskolan. Vilka material och metoder som används beror på ateljeristans bakgrund och konstnärsskap. Ateljeristan arbetar ofta tillsammans med barn och pedagoger (och familjer) och fortbildar även pedagoger i konstnärliga processer, material och miljöer.

Bild: Edvin Linder

I Sverige finns det många olika tolkningar kring vad en pedagogista eller en ateljerista gör och så måste det vara eftersom de inte är nedskrivna och ”fasta” yrkesroller här utan just en inspiration från Reggio Emilia. Då handlar det om vad organisationen vill och vilka värden som råder och utifrån dessa formas rollerna.

Därför kan en inte säga att ”en pedagogista arbetar så här eller en ateljerista arbetar såhär” men orden i sig säger något om att organisationen har inspirerats av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Eller borde i alla fall göra det.

I ett projekterande arbetssätt så har de pedagogistor jag arbetat med haft en roll som en utomstående blick och energi in i projekten. De är utbildade lärare och har en vidareutbildning till pedagogisk handledare/pedagogista vid universitetet eller via privat utbildning. Pedagogistan följer antingen några arbetslag under längre tid eller möter kontinuerligt alla arbetslag. Pedagogistans utgångspunkt är den pedagogiska dokumentationen som ligger till grund för reflektioner och tillägg till arbetslagets processer. Pedagogistan kan t.ex. delta i observation av pedagogernas tid med barngruppen, hjälpa till med dokumentation och sedan återge och eller leda reflektion kring det som hände eller så är hen inte med i barngruppen utan spenderar tiden med pedagogerna och dokumentationen. Pedagogistan har också uppdrag att lägga till teori till praktiken och dra trådar för att skapa djupare förståelse för det projekterande arbetssättet och barnens utforskande i det. Pedagogistan behöver vara bra på att koppla samman, hitta metaperspektiv och kunna analysera. Pedagogistan är ofta med och leder det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med rektor och är en som leder fortbildning/utveckling av verksamheten för pedagogerna i samarbete med rektorn.

Ateljeristan arbetar ofta närmre barnen än pedagogistan. I Sverige har många ateljeristor både lärarutbildning och någon fortbildning som konstpedagog/ateljerista men det finns också konstnärer utan pedagogisk utbildning (och konstnärer med lärarutbildning, t.ex. jag) som arbetar på förskolorna. Utbildning finns både vid universitetet och privat. Ateljeristan är med i undervisningen med tillägg till projekten som fokuserar på konstnärliga processer/estetik kopplat till det barnen undersöker. Hen fördjupar ofta också barnens och pedagogernas relationer till materialen. Vissa ateljeristor arbetar som en del av ett arbetslag, andra som en del av förskolan (hela huset) och tillhör inte ett särskilt arbetslag, andra arbetar centralt och ambulerar över flera förskolor och blir tilldelad uppgifter från rektor eller att arbetslagen önskar samarbeta. Ateljeristan behöver ha fördjupad erfarenhet av konstnärliga processer och en konstbaserad utbildning, ha en bred förståelse av estetiken och en sinnlig lyhördhet inför omvärlden. Hen är ofta med och fortbildar pedagoger kring estetik och konstbaserad undervisning. De ateljeristor som arbetar centralt i en förskoleorganisation är ofta också involverade i det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med pedagogista och rektor.

Foto: Margreth Jadermark

Så, detta var en kort och pvergripande beskrivning av hur pedagogistor och ateljeristor kan vara del i en förskoleorganisation. Min erfarenhet av att ha roller som dessa i verksamheten (vilket jag har haft i alla pr sen 2009) är att de lyfter den pedagogiska och estetiska kvalitén på utbildningen, de skapar möjligheter till kontinuerlig fortbildning och fördjupning i det dagliga arbetet och stärker rektorns ledarskap.

Ni som arbetar (eller har srbetat) som pedagogista eller ateljerista, hur arbetar ni?

Ni som har en pedagogista och/eller ateljerista i er organisation, vad betyder det för er?



4 svar till ”Pedagogistan och ateljeristan i det projekterande arbetssättet”

  1. Sofia Eriksson profilbild
    Sofia Eriksson

    Bra text 👍 Jag håller på och försöker hitta former för hur jag ska lägga upp mitt arbete. Jobbar 80% som pedagogista, har 16 avdelningar sammanlagt. Tjänsten är ny så vet knappt vad som är bäst som du skriver att följa några arbetslag över tid eller möta alla arbetslag kontinuerligt?!

    Gillad av 1 person

    1. Linda Linder profilbild

      Det handlar också om vad enheten just nu prioriterar och var din kompetens då gör nytta. Mitt tips är i alla fall alltid att arbeta med de som vill. Arbetslag som inte fungerar eller som behöver stöd av rektor i sina arbetsuppgifter är aldrig platser för en pedagogista. 💚Lycka till!

      Gilla

      1. Sofia Eriksson profilbild
        Sofia Eriksson

        Helt sant 👍

        Gillad av 1 person

  2. Åsa Larsson profilbild
    Åsa Larsson

    Hej Linda.
    Det hær kanske inte ær ett direkt svar på det du frågar mer en fråga kanske från mig🙄

    Jag har en Master i fine Art och jag har också utbildat mig till pedagogisk ledere i førskolan. Jag gjorde ett førdjupningsarbete om Ateljaristan och Pedagogistans arbete i førskolan om hur de såg på den tredje pedagogen.
    Jag fick också vara med på kurs under några år med Per Bernemyr från Reggio Emilia instituttet i Sthlm.
    Jag har alltså varken utbildning som ateljarista eller pedagogista men har fått en god forståelse før vad dessa roller innebær och ær sjælvklart vældigt intresserad av pedagogikken och førhållningssættet till barns utveckling.

    Jag har nu fått møjligheten till att arbeta som jag sæger sjælv en «typ» ateljarista på en stor kommunal førskola i Norge. De har inte arbetat med pedagogiken førrut men rektoren vill gærna att avdelningarna ska børja med detta.
    Jag har fått fria hænder att skapa en atelje och en møtesplats ett torg kan en kalla det.
    Otroligt spænnande..

    Jag har olika medarbetare varje dag som jag ska « læra upp» i det estetisks arbetet och hur jag tænker om val av material och møtesplatser.

    Jag Kænner att detta ær lite tungt och ensamt fråga till dig ær væl;
    Hur børjar man? Nær de flæsta pedagoger ær vana till att stæda bort alla leksaker och material efter en dag istællet før att organisera soner med material och gøra dem spænnande och inbjudande till næsta dag..
    Och;
    Vilka material ær bæst annpassat før 2 åringar?

    Just nu samlar jag in naturmaterial till ateljen och til torget har vi mycket rør, burkar, koppar, ærtpåsar, små plastbollar, papplådor, gardiner som delar av och skapar rum i rummet, ljusslingor, ljusbord, en prodjektor som jag skapar stæmning med och har olika soner med alla dessa materialena på. Och mycket mer…
    Kanske svårt att få en blid øver hur det ser ut..

    Hade i allafall vart vældigt fint att få lite inspiration och innput om hur man børjar inspirera medarbetare och lite vægledning i hur jag ska tænka om rum och soner till 2 åringar..

    Åsa i Norge😊✨

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: